Vem blir Brunhilde den här gången, så vi till slut kan se ljuset i tunneln?

Vem blir Brunhilde den här gången, så vi till slut kan se ljuset i tunneln?

den 18 november 2022 författare Mikael Syding

En lite lägre inflationssiffra än väntat i USA gjorde aktieköpare extra ivriga de senaste dagarna. Jag tror dock inte att optimismen blir långvarig. Uppgången kan faktiskt redan vara över. Med Bitcoin på ett 15-handle nyligen ser inte den generella riskaptiten direkt supersolid ut.

Min bedömning av den övergripande bilden för bolagens vinstkapacitet och investerarnas köplust och finansiering är att det blir sämre innan det blir bättre. Just nu går marknaden väl mycket i förväg när den hoppas att “bara” 7,7% KPI-inflation i USA, istället för väntade 8,0%, betyder att man redan nu kan börja räkna hem nya monetära stimulanser, trots att Fed inte ens är klara med de planerade höjningarna ännu.

Det mesta ser relativt bättre ut än för någon vecka sedan: Q3-rapporterna var helt OK, jobbmarknaden visar motståndskraft även om en del FANG-bolag har påbörjat massuppsägningar, och inflationen ser som sagt ut att ha toppat ur. Dessutom har kopparpriset fortsatt stiga sedan botten i juli. Vid en första anblick ser det därmed ut som att ett slags Goldilocks-scenario är på väg, med precis lagom tillväxt och lagom inflation och nya härliga gyllene duschar från centralbankerna. Jag tror det är en grav missbedömning. Jay Powell har nämligen varit mycket tydlig i att inflationsbekämpningen är prioriterad. Fed kommer hellre sätta räntan för högt för länge och sälja obligationer istället för att köpa dem, än riskera att tappa greppet om inflationsförväntningarna. En inflationssiffra är dessutom bara just en inflationssiffra. I dag kom till exempel Englands KPI in på 11,1%, vilket är den högsta takten på 41 år och en bra bit över förväntade 10,7%. Sverige har exempelvis en besvärande hög kärninflation. Så det är inte alls givet att centralbankerna anser att inflationen redan är på väg att vara under kontroll.

Jag tror visserligen också att Fed är på väg att ta i för mycket med åtstramningarna, precis som de tog i alldeles för mycket med stimulanserna. Det verkar som om de inte själva vet hur de ska räkna med effekten av sin egen politik. För oss som inte sitter med detaljerade ekonometriska modeller och säsongsjusterade data hela dagarna är det annars rätt så uppenbart hur det fungerar. Om Fed sänker räntan ända tills de ser positiva resultat så finns det 1-2 års effekt kvar av bränsle till konsumtion och inflation. Och om de höjer räntan ända tills inflationen fallit till önskvärda nivåer så väntar ytterligare 1-2 år av negativa effekter på investeringar, sysselsättning, tillväxt och vinster.

Nu syns förstås ingen recession i statistiken, för siffrorna är ju fortfarande påverkade av eftersläpande effekter av nollränta och kvantitativa lättnader (QE). Tja, det vill säga förutsatt att man inte tittar på vad eurodollarterminsmarknaden säger förstås. Där ser det ännu värre ut än det gjorde t.o.m. inför huspriskraschen 2007-2008. Senaste gången när Fed tvärvände från åtstramning till stimulans i slutet av 2018, den berömda “Powell Pivot”, hann inte eurodollarterminerna alls falla lika mycket som nu. I klarspråk betyder det att en marknad där biljoner dollar (trillions) står på spel ser en ekonomisk katastrof runt hörnet, samtidigt som Fed-chefen Powell lovar att hålla stadig åstramningskurs längre än han måste. När dessutom aktiemarknaden är stark ger det Powell extra mandat att höja räntan eftersom aktierelaterade förmögenhetseffekter är en av transmissionsfaktorerna för penningpolitiken.

Glädjeskuttet efter förra veckans inflationssiffra lyfte svenska OMX över 200-dagars glidande medelvärde, så här finns numera ett litet tecken på en positiv trend. Å andra sidan är det just i Sverige som kärninflationen är extra hög. I oktober var årstakten 7,9%, vilket kan jämföras med 6,3% i USA och 5,0% i Euroområdet. Det talar för ännu en stor höjning från Riksbanken - kanske t.o.m. 100 punkter igen. Men även 75 är det många som hoppas slippa.

Sammantaget räknar jag med att när höga räntor och elräkningar bromsar konsumtionen med några kvartals eftersläpning, så följer vinstprognoserna och jobbsiffrorna snart med nedåt. Det tror uppenbarligen eurodollarhandlarna också. Jag tror absolut inte att vi har sett toppen för elpriser och boräntor ännu, vilket betyder att det är omkring ett helt år kvar innan de negativa effekterna är som störst. Jag håller därmed kvar vid mitt huvudscenario, att det är när Q1-rapporterna publiceras i april och maj 2023 som maximal osäkerhet kommer råda på finansmarknaderna. Fram tills dess gäller det att hålla nere risken, använda mindre andel av sitt kapital än vanligt, undvika dyra teknikbolag och oprövade bolag i tidig fas, för att vara redo för fyndköp ungefär till arbetarmarschernas tomma skanderande i majsolen.

Köp inte bort dig för tidigt, utan se till att spara torrt krut till de riktigt saftiga köplägena. Torrt krut måste inte vara just kontanter. Det kan till exempel vara kontracykliska tillgångar som guld, räntepapper eller jordbruksråvaror, eller till och med normalt cykliska olje- eller gruvbolag. Det är bland annat högre oljepriser som driver både lågkonjunkturen och ihållande hög inflation och höga räntor.

Jag hör många röster om att nu är det läge att köpa, att “alla” är bearish. Det bygger på att allt är som o-vanligt, dvs som den märkliga specialperiod vi hade 2009-2021, då Fed ville skapa mer inflation. Men nu vill Fed det motsatta, och då bör vi som investerare undvika att spela hjältar eller kämpa mot Fed. Det har farligt nog blivit en självklarhet att köpa alla dippar sedan QE- och nollräntepolitiken inleddes 2009. De små rekylerna 2011, 2016, 2018 och 2020 räddades direkt av Fed och syns knappt i en graf över Nasdaq. Det innebär att dagens investerare aldrig har sett en bear market. De vet därför inte hur man handlar i en sådan. Den senaste björnmarknaden var för femton år sedan, och den kunde avbrytas endast med massiva stimulanser. Det är mycket svårare att göra den här gången eftersom dagens problem är inflation, inte deflation. Så nu blir det en återgång till det historiskt mer normala där aktieköpare får klara sig själva på bolagens vinstförmåga istället för på ständigt stigande värderingsmultiplar.

Det märktes i det reflexmässiga lättnadsrallyt i fredags att investerarna så gärna önskar att allt ska vara som förr, att man bara kan köpa en knippe teknikbolag med tveksam affärsidé och kassaflöde, men enorm utlovad tillväxt. “Det man förlorar på negativ vinstmarginal tar man igen på höga volymer och stigande multiplar” heter det. Men poängen är att vi inte är kvar i Oz längre. Vi har återvänt till Kansas efter att trollkarlens falska magi har avslöjats. Det tar dock tid för allt hopp att utplånas, varför vi får vänja oss vid återkommande intensiva björnrallyn i de sämsta medelsiktiga investeringsprospekten på börsen.

Det bygger på okej Q3-rapporter, en låg inflationssiffra, hopp om ett sedvanligt årsslutsrally, samt skenbart låga värderingar. Det skulle kunna hålla några veckor till förstås, men jag har redan börjat sälja de vanliga misstänkta i USAS tekniksektor igen (många av ARKs innehav visar det sig ofta). Tyvärr tror jag det blir fler än de anställda på Twitter som missar årets julbonus. Det är helt enkelt dags att återvända till verkligheten. Där spelar en robust affärsidé, samt tillräckligt stora vinster, kassaflöden och balansräkningar roll. Det är det ganska få av det senaste decenniets vinnare på Nasdaq som kan stoltsera med.

Bland de relativa vinnarna vill jag återigen lyfta fram oljesektorn och gruvsektorn, inklusive ädelmetallsbolagen, plus även de stora nordiska bankerna Swedbank, Danske och SHB. Bankerna och oljebolagen har höga utdelningar och lever på sin status som säkra plattformar utgörande ryggrad i samhällets infrastruktur, samt handlas fortfarande till bara 8-10 gånger vinsten. De lär också dras ned i det sannolika raset i vinter, men trots allt gå mycket bättre än stackars Cathie Woods framtidsaktier i hennes fond ARK. Är man extra risktolerant kan man förstås titta på att ta rena kortpositioner på S&P 500 eller OMX via optioner, terminer, Bull & Bear certifikat eller t.ex. minifutures, men det är såklart en risk var och en måste fatta beslut om baserat på självständig analys.

Till sist, en björnmarknad är inte slut förrän den feta damen har sjungit klart. Visst har Brunhilde värmt upp rösten lite i form av Twitterfarsen och kryptokollapsen med some fried bankman, men det saknas en riktigt färgstark skandal i rekordklass. En redig Götterdämmerung. Det saknas starkt nedreviderade vinstprognoser, avslöjade Ponziupplägg och konkursade banker och fastighetsbolag. Ja, det här visslat till lite här och där, i form av Evergrande i Kina, FTX såklart, och pajaskonsterna runt Twitter. Men innan ARK lägger ner, Michael Saylor och Microstrategy får tvångssälja Bitcoin, eller Tesla ansöker om konkursskydd, så kan jag inte tro att botten är här. Jag letar efter den där dagen då börsen kapitulationsrasar 10 procent på en dag eller två på grund av ett avslöjande, efter en nedgångsperiod på 10-20% på några veckor. Det är först då jag tror Powell tvingas till akuta rundabordsförhandlingar på helgen istället för en skön golfrunda med den han väljer till president 2024. Den här gången vägrar helt enkelt Powell sjunga förrän verkligen alla bönar och ber och säger att han inte alls är en duva. Det vore poetiskt om det skedde just 1 maj 2023. Efter det kan alla centralbanker ta farväl av sin sista lilla kvardröjande trovärdighet, och den kommande eran av guld och krypto, samt allt som har ett realvärde och sitter fast i marken, få en raketstart.

Important legal information

Legal notice

This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.

The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.

2023-02-06 01:30:51

 

Lämna en kommentar

 

  

 

  

 

* Obligatoriska fält måste fyllas