Investeringsidé
Annons

Uran är världens viktigaste råvara

mikael bild.jpg
Mikael Syding
3 dec 2021 | 4 Minimiera
Blockchain_715x230

Efterfrågan på uran är högre än produktionen. Det talar för högre priser på råvaran med resulterande vinsttillväxt för uranbolagen. Det skulle kunna innebära en möjlighet för investerare att köpa urangruvor eftersom aktiemarknaden inte har värderat upp bolagen i enlighet med denna potential.

Nu verkar emellertid uranlagren ha tagit slut på flera håll; det blev extra tydligt under pandemin när det blev svårt att fritt transportera uran mellan lager och slutanvändare. Därmed tvingas köpare och säljare hitta ett marknadspris där utbud och efterfrågan på uran kan balanseras. Än så länge har ändå inte kraftverken blivit aktiva på terminsmarknaden för kärnbränsle, vilket förklarar varför uranpriset än så länge “bara” har. Det beror på att köparna, kraftbolagen, har lärt sig under 15 års tid att det alltid varit bättre att ta det lugnt med att binda upp sig för att istället köpa i spotmarknaden, dvs kontrakt på ungefär 9-12 månader. Därmed kan priset på uran hålla sig under 70-75 dollar per pund, vilket är den uppskattade nivån där alla befintliga urangruvor är lönsamma att hålla igång. Det gäller trots att priset egentligen borde pressas upp till nivåer där det är rimligt att starta nya urangruvor med en all-in-cost på max 70-75 dollar per pund. För att göra detta krävs både en säkerhetsmarginal i priset och en sannolikhet att priset håller sig kvar däruppe. I praktiken betyder det nivåer på närmare 100 dollar per pund, dvs mer än dubbla dagens nivå.

Redan vid dagens priser finns det ett antal uranföretag som gör eller beräknas komma att göra stora vinster. Dit hör till exempel GoviEx som har beräknade kostnader på cirka 25 dollar per pund när första gruvan börjar producera uran 2025. Skulle uranpriset lyftas till den ekonomiskt högst rimliga nivån 100 dollar per pund till exempel, blir GoviEx extremt lönsamma och aktien som idag står i 40 cent skulle kunna värderas betydligt högre. Dessutom har bolaget fler fyndigheter av både uran och silver vilka skulle kunna vara värda lika mycket till. Det finns många intressanta bolag i sektorn, till exempel Uranium Royalty Corporation eller NexGen, men även stora stabila giganter som Cameco. Uppsidan är förstås mycket mer begränsad i ett bolag som Cameco men där är å andra sidan verksamheten redan på plats, storleken verifierad, kunderna verifierade med mera. Därmed kan man investera i Cameco eller ett bredare uranindex för att få exponering mot de kommande årens rad av positiva triggers i marknaden. Om uranpriset inte stiger, eller rent av sjunker skulle uranbolagens lönsamhet bli lidande. Kom också ihåg att uranbrytning inte är miljövänligt i sig och kan komma att begränsas ytterligare i framtiden.  

Till att börja med kommer Sprott Physical Uranium Trust (SPUT) som nyligen tripplade sitt finansieringsmandat till 3,5 miljarder dollar inom kort att noteras på NYSE i USA. Det blir både en fortsättning på köptrycket för uran, och ett startskott för amerikanska investerare att bli aktiva i sektorn. SPUT ligger nästan ensamt bakom att återställa balansen på uranmarknaden, och snart kan det leda till att kärnkraftverken blir stressade nog att köpa uran allt dyrare på termin.

En annan trigger skulle kunna vara att EU är på väg att ändra sin miljöklassificeringspolicy, sin så kallade hållbarhetstaxonomi, till att inkludera kärnkraft som “hållbar”. Under 2021 har EUs interna konsult kommit fram till att kärnkraft inte anses “farlig”, vilket var det sista hindret på vägen till att klassificeras som hållbar. Under hösten har två expertgrupper, GOE och SCHEE gått igenom EU’s Joint research Centers rapport och även de kommit fram till att kärnkraft inte är farlig enligt taxonomikriterierna. Det är dessa tre rapporter som uttryckligen ligger till grund för EUs beslut som väntas inom kort, sannolikt redan innan årsskiftet.

Beslutet skulle innebära en rejält ökad tillströmning av kapital till sektorn. Energi är världens viktigaste råvara, men det är samtidigt inte helt lätt att investera i den. Oljesektorn till exempel är stor och billig, men den är inte särskilt miljövänlig och därmed utom räckhåll för många fonder. Kraftbolag är både tråkiga och riskfyllda på samma gång, dessutom ofta värderade till höga multiplar då intäkterna anses lika säkra som statsobligationer. Om inflationen tar fart är kraftbolagens aktier de första att ställas mot väggen.

Ett spännande alternativ till energisektorn som också tar fasta på miljön är utsläppsrätter. I takt med ett ökat fokus på minskade utsläpp och på miljömålen från klimatkonferensen COP 26 så kan man investera i utsläppsrätter. Läs gärna min tidigare gästartikel på Vontobel för att få lite mer detaljer om vad och hur du kan köpa för att få önskad exponering. Men utöver detta är alltså hela uransektorn högintressant för den som söker både potentiell avkastning och vill  delta i omställningen till lägre utsläpp, givet att man känner sig trygg med att investera i kärnkraft. På det temat så bytte jag för övrigt personligen elabonnemang till bolaget Kärnfull.se som enbart levererar 100% kärnkraftsel till sina kunder. Det är ett tecken i tiden på att uran och kärnkraft skulle kunna ha framtiden för sig.

Det pågår dels utveckling av små modulära reaktorer som kan innebära många fler små kärnkraftverk utplacerade i närheten av där de behövs. Det leder till minskade risker per kraftverk vid t.ex. katastrofer, och samtidigt mer efterfrågan på uran även om designen görs så bränslet kan användas mer effektivt. En del har uttryckt oro över att 4:e generationens kraftverk där bränslet räcker 10 gånger längre ska minska behovet av uran, eller att en övergång till t.ex. Thorium ska göra uran förlegat. Den utvecklingen välkomnar jag.

Just nu finns dock nästan inga sådana reaktorer planerade, utan standarddiskussioner och tester väntas pågå många år till.  Det tar flera år att planera och bygga ett stort kärnkraftverk, och mycket längre tid att först komma överens om nya tekniker och standarder, så   risken för plötsliga överraskningar är begränsad. Idag byggs och planeras hundratals kraftverk som i stort sett alla bygger på dagens s.k. “3+”-standard. Dessa vanliga kraftverk kommer tillsammans med den installerade basen behöva mycket mer uran än alla nuvarande gruvor och planerade gruvor tillsammans kan producera. Det är därmed snarare risk för ännu en extrem topp för uranpriset liknande den för 15 år sedan, än det är risk för att minskat behov ska leda till lägre priser. Redan 100 dollar per pund skulle kunna lyfta sektorns värdering 4x från 40 miljarder dollar till 160 miljarder dollar på några år.

Visst ser även oljebolag och elbilstillverkare som Renault och Honda intressanta ut, men de ser inte ut att ha samma uppsida som uransektorn. Och nu kommer många triggers på en och samma gång.

@Mikael Syding

Taggar: