Investeringsidé
Annons

Universum som Total Available Market

mikael bild.jpg
Mikael Syding
15 jul 2021 | 4 Minimiera
Space-Technology_Satellit_Header

Sir Richard Bransons lyckade rymdtur i helgen var ett stort steg för hans pojkdröm som på ett sätt till slut kunde uppfyllas, men i praktiken en gäspning för mänskligheten, eller åtminstone aktiemarknaden.

Sir Richard Bransons lyckade rymdtur i helgen var ett stort steg för hans pojkdröm som på ett sätt till slut kunde uppfyllas, men i praktiken en gäspning för mänskligheten, eller åtminstone aktiemarknaden. Tyngdlöshet kan man ju rutinmässigt uppleva genom att flyga tomma fraktplan i en båge som en kastad boll. Och att vara instängd i en garderob med vakuum runt omkring och bara nätt och jämnt skönja jordens krökning, utan att ens fullfölja ett varv runt jorden, är egentligen inte mycket mer rymdresa än en vanlig atlantflygning. Bara trängre. Nja, och en stunds frihet från upplevelsen av gravitation förstås, men på det stora hela innebär trippen knappast någon revolution, vilket avspeglas i den avmätta kursreaktionen. Trots raset i juli står ändå Virgin Galactics (SPCE) kurs högre efter kastparabeln genom de högre luftlagren, än den gjorde sista maj.

Missförstå mig inte. Det är svårt, och fortfarande farligt, att kasta sig upp till 90 km från havsytan, 10 gånger så högt som Mount Everest. För att inte tala om dyrt och ganska onödigt, dvs precis som väldigt många andra nöjen. Så farligt mycket kostar inte biljetterna just nu. Faktum är att en tripp till Maldiverna eller Hamptons över sommaren kostar mer för en typisk miljardärfamilj än den i sammanhanget futtiga kvartsmiljon dollar SPCE tar för nittio minuter i Virgins vita vakuumbåt. Kostnaden för resan lär dock vara en storleksordning högre, för att inte tala om det potentiella marknadspriset för de första turerna. Men mer om det alldeles strax.

För Branson själv och hans varumärke Virgin är det förstås ovärderligt att vara inte bara tidig utan just först. Men precis som BMW och Aston Martin konstaterade i ett par uppmärksammade kampanjer för begagnade bilar som skulle fått t.o.m. Lap Powers grundare att rodna, “You know you’re not the first”, så tror jag inte Jeff Bezos bryr sig om att han kommer tvåa. För honom är det en fråga om pengar, inte ära, och Bezos har 50 gånger större konto än Branson. Hur det nu än står till med deras olika strategier så ska Bezos om en vecka bli medlem i den lilla exklusiva 9-milaklubben för rika gubbar på B.

Tisdag den 20:e juli lyfter alltså Jeff och hans bror Mark och några till med Blue Origin, då med planen att bli de första privatpersonerna som med ett privat bolag tar sig över Kármánlinjen (100km upp), dvs den mer officiella gränsen till rymden än vad Branson nådde. Därmed blir faktiskt Bezos inte bara rikast, utan står också för originalresan till rymden för en privat aktör. Virgin eller Origin kvittar väl för de flesta utomstående avseende att tränga ut i rymden, men uppenbarligen inte för den köpare som bjöd 28 miljoner dollar för en plats på Bezos rymdfarkost, 100 gånger mer än ekonomisätena på Virgin Galactic. Men så får han rymdens största fönster på köpet att se Kármánlinjen ovanifrån igenom också.

Miljardärernas nöjestrippar drar förhoppningsvis till sig lika mycket kapital som uppmärksamhet till sektorn. Det behövs för det är långt kvar tills det är säkert och billigt nog för rymdturism att bära sig ekonomiskt. Det finns visserligen tillräckligt många som har råd med ett rymdskutt, men om du inte ens är bland de 100 första tappar den klaustrofobiframkallande atmosfärsurfningen snabbt i attraktion. Det finns ju inget att göra däruppe. Nej, det krävs ett rymdhotell för det, a room with a view, och definitivt något mer kreativt än att flyta runt i en minimal kabin i några minuter.

Som tur är består sektorn av så mycket mer än SPCE. Dessutom är det vägen fram till mer uthålliga rymdresor som du som investerare vill åt, dvs den ständiga, kommersiellt välgrundade, teknologiska frammarsch som bolagen i Solactives Space Technology Index står för. En av de heliga Graalarna på finansmarknaderna är oberoende avkastningskällor. Där står rymdsektorn i en helt egen klass, med konjunkturokänsliga skattefinansierade kunder och en teoretiskt osinlig framtida potential. Bolagen växer som grupp bara lite snabbare än ekonomin i stort, men det tar aldrig slut. Rymden tar aldrig slut. Sektorn utgör därmed den ultimata pensionsförsäkringen. Men det går förstås utmärkt att göra relativt korta, snabba visiter i sektorn också, just när den är som hetast eller om resten av marknaden känns sårbar.

Vontobel har via sitt trackercertifikat baserat på Solactive Space Technology Index gjort det enkelt att komplettera sina övriga teknikinvesteringar, i t.ex. e-handel, mjukvara, IT-konsulter och dator/internet-relaterad hårdvara, med riktigt framåtlutad avancerad teknik för rymdåldern. Solactives rymdteknikindex innehåller 20 företag, vilka omviktas två gånger om året till likaviktning (dvs 5 procent vardera). Just nu väger Virgin Galactic, Boeing, Loral Space och Sirius XM tyngst i indexet. Viasat, DISH, Safran, Teledyne och Ball har för tillfället minst vikt, men snart viktas alla om till 5 procent igen.

SE-Allokering - 2021-07-15

Trots de högteknologiska inslagen och den potentialen på riktigt lång sikt så finns det flera defensiva inslag i sammansättningen. Många av företagen har amerikanska försvaret som storkund, och på grund av tilltagande geopolitiska spänningar när Kinas ekonomi växer ikapp USA lär inte försvarsanslagen minskas, snarare tvärtom. Vid sidan av företag i de mer traditionella men snabbväxande tekniksektorerna internet, spel, mjukvara, datorer och telefoner utgör Vontobels rymdtracker ett intressant komplement. Å ena sidan äkta högteknologi med universum som Total Available Market, å andra sidan företag med USAs centralbank i ryggen när den amerikanska militären ska försvara nationens intressen när en ny världsordning växer fram. Det går att köpa indexet med båda de händerna.

Indexet (“Solactive Space Technology Index”) är ett performanceindex beräknat av Solactive AG, det betyder att utdelningar återinvesteras i indexet på nettobasis ("net total return"). Genom trackercertifikat som detta kan investerare delta nästan ett till ett i de underliggande tillgångarnas prisökningar, men förstås också i eventuell prisfall. Förvaltningsavgiften är 1,20 procent per år och investerarna bär även emittentens kreditrisken (Vontobel). Observera att indexet beräknas i amerikanska dollar, så som investerare är du exponerad mot förändringar i US dollar växelkursen (eller andra valutor av en index komponent) och produktvalutan (SEK).

@Mikael Syding

Taggar: