Tillväxt till varje pris

Jeremy Powells huvudfokus är att förlänga den konjunkturcykel vi har befunnit oss i det senaste decenniet. I en intervju med Real Vision berättar Julian Brigden från MI2 om hans syn på den makroekonomiska utvecklingen just nu och liknar dagens läge med 2015 och 2016 då vi såg ökad risk i Asien som fick centralbanker att skruva upp de monetära stimulanserna för att fortsätta driva på tillväxten.

Sen finanskrisen har vi sett extrema monetära stimulanser från världens centralbanker i ett försök att inte hamna vid ruinens brant en gång till. Idag är Powells huvudfokus att förlänga cykeln för att hålla igång den ekonomiska tillväxten till varje pris, men för att fortsätta sparka burken framför oss kommer det att krävas än mer av Fed, menar Julian Brigden.

USAs ekonomiska tillväxt är just nu beroende av att hålla aktiepriserna uppe, räntorna låga och allra helst – svagare USD.

Den nu över tio år långa högkonjunkturen har tidigare utmanats av makroekonomiska oroligheter, som under 2015-2016 när Asien påvisade svagare tillväxt, något som fick centralbankerna runt om i världen att få panik. De möttes i Davos, och snart gick man över till fiskala stimulanser för att till varje pris inte bromsa in den ekonomiska tillväxten även i USA. Nu har det gått ytterligare tre år och verktygslådan börjar eka tom, har Powell själv sagt för att sen övergå till att återigen sänka räntan och smyglansera QE-program (även om han varit tydlig med att det vi ser nu i själva verket är något helt annat).

Det är dock inte riskfritt att driva på ekonomin med kraftiga stimulanser utan att ge den en chans att återgå till normala nivåer. Nu ser vi mer och mer tecken på problem som bubblar under ytan av den inflaterade tillgångsbubblan som vi befinner oss i. Bolag som Netflix och WeWork är två exempel på det, där värderingarna i båda fallen är onormalt höga. Huspriser i USA som efter finanskrisen återhämtat sig, menar Julian Brigden, är ett annat bra exempel på högt värderade tillgångar.

När Fed under 2018 försökte normalisera genom penningpolitiska åtstramningar fick det snabbt stora konsekvenser på ekonomin. Det stora problemet här är att finansiella marknader har blivit ledande för ekonomin. En VD för ett noterat bolags jobb idag handlar i många fall om att hålla aktiepriset stigande. Det här innebär att om Fed stramar åt penningpolitiken genom QT och det får konsekvenser för bolagens aktiepriser så kan det leda till att VDn ser över kostnader, säger upp anställda och inte på samma sätt vågar investera i den egna verksamheten eftersom han eller hon måste se till så att nästa kvartalsresultat är bättre än väntat för att kunna försvara sin värdering.

Det här leder till att ekonomin är extremt känslig för förändringar på nedsidan. Ben Bernanke har sagt att det räcker med att arbetslösheten stiger med 0,3 procent för att det inte ska gå att vända trenden. När så många människor förlorar sina jobb menar han att det skapar en stor osäkerhet som påverkar konsumtion och därmed till slut den ekonomiska tillväxten. Och även om de senaste jobbsiffrorna från USA kom in på helt okej nivåer, så kan vi konstatera att vi tappat momentum.

Vad är alternativet framgent för Fed och investerare? Det kommer att krävas rejäla penningpolitiska stimulanser i form av QE. Det här kommer, troligtvis, att hålla värderingarna på dagens nivåer och till och med högre, vilket innebär att det fortfarande finns viss uppsida på aktiemarknaden, och framförallt större indexöverlappande bolag.

@Anna Svahn