Investeringsidé
Annons

Överreagerar marknaden i sin värdering av den svenska skogen?

mikael bild.jpg
Mikael Syding
31 maj 2019 | 2 Minimiera
Canopy_Header

Rottnerros aktiekurs rusade 75% under perioden januari till april i år. Efter det har aktien fallit tillbaka cirka 15% i maj, till 12,20 kr/aktie.

Överreagerar marknaden i sin värdering av den svenska skogen?
Rottnerros aktiekurs rusade 75% under perioden januari till april i år. Efter det har aktien fallit
tillbaka cirka 15% i maj, till 12,20 kr/aktie.

De senaste tolv månaderna har hela sektorn fallit rejält. Metsä till exempel ligger i botten efter
att ha rasat med nästan 60%, medan giganterna Stora och SCA tappat hela 25% vardera.

Hur kan det här vara rimligt för något så massivt och beständigt som den nordiska skogen och
dess produkter? Överreagerar marknaden? Missar den skogen på grund av att träden står i
vägen? Det var ämnet för min examensuppsats på Handelshögskolan.

När jag utförde min studie kunde jag mäta aktiekursen vid ett datum, till exempel 1960,
samtidigt som jag visste hur kassaflödena skulle bli under de efterföljande 25 åren, i det här
fallet 1961-1985. Jag kunde alltså således beräkna ett i det närmaste exakt DCF-värde och
jämföra det med den faktiska aktiekursen.

Jag kom inte fram till några definitiva svar då, för ett kvartssekel sedan, men i praktiken ligger
det till ungefär så här:

Företagens resultat varierar mer än vad aktiekurserna gör, vilket skulle kunna indikera att
marknaden är mindre nervöst lagd än vi normalt brukar ge den credit för. Att kurserna inte faller
under noll bara för att företagen visar förlust några enstaka år är emellertid en väldigt låg tröskel
för att bedöma graden av överreaktion.

Nej, vad som är viktigare i sammanhanget är att aktiekurserna historiskt varierat mycket mer än
vad summan av framtida kassaflöden i sektorn senare visade sig bli. Det var detta jag visade i
min uppsats.

Svaret är alltså “ja,” marknaden överreagerar när det gäller skogen. Eller rättare sagt, den har
överreagerat tidigare. Det finns anledning att tro att det gäller även idag.

Vi har förstås inte samma allvetande perspektiv som jag hade i min uppsats. Vi vet inte exakt
hur vinstutvecklingen kommer se ut de kommande 25 åren. Men, vår bästa gissning är ändå att
den kommer påminna om hur det sett ut historiskt:

Vinsterna kommer sannolikt, precis som förr, fluktuera med skogssektorns investeringscykler
samt med den övriga ekonomins kredit- och efterfrågecykler. Över tid lär den stigande trenden
fortsätta, där en växande ekonomi leder till ökande efterfrågan på förpackningar, byggmaterial
och allt annat man kan använda träfibrer till.

Alltså, givet att det inte finns några direkta skäl att anta att man bör extrapolera några års uppeller nedgång som en evig trend, så kan vi förvänta oss att skogen över tid har en given andelen av vår totala ekonomi. Min gissning är att andelen sakta faller, men på ett relativt förutsägbart sätt, vilket därmed knappast lämnar ett motiverat utrymme i en kassaflödesvärdering för kursdubblingar och -halveringar på kort tid.

Stora rörelser i sektorn är därmed antagligen för stora.

Sektorn har alltså fallit rejält de senaste tolv månaderna, men i år har det gått uppåt. Rottnerros
är upp 48% bara i år. Holmen har stigit med 23% och Stora med 16%. Siffrorna är exklusive
utdelningar, vilket adderar ytterligare 2-7 procentenheter per företag. SCA står för den lägsta
siffran och Metsä Board för den högsta.

Trots årets uppgång ser flera av bolagen i sektorn billiga ut på traditionella nyckeltal, som vinstoch försäljningmultiplar, eller direktavkastning för den delen. Jag skulle ändå hellre spela
bolagen på nedsidan, till exempel som finansieringskällor för andra långpositioner.

SCA till exempel tappade framför allt mark mot OMX-index under perioden september till
december 2018, men hämtade inte igen gapet när börsen sedan steg. Därmed ser SCA ut att
fungera bäst som en blankningskandidat som faller mer än börsen under nedgång, och stiger
mindre vid uppgång. Det är sannolikt ett symptom på både att vi befinner oss sent i en cykel och
att SCA är den dyraste skogsaktien i Norden.
 
Utan att utge mig för att vara skogsanalytiker, så är bland annat svensk byggmarknad, export till
Storbritannien och i växande utsträckning Kina tre viktiga områden för nordiska skogsprodukter.
Alla tre är idag omgärdade av osäkerhetsfaktorer, som förutom byggkonjunkturen även omfattar
Brexit, handelskrig och svagare tillväxt i Kina. Dessutom finns anledning att förvänta sig en
svagare konjunktur globalt, efter tio års expansion (även om Invescos positiva makroanalytiker
beskriver det som att vi har hälften kvar).
 
Alla de här negativa faktorerna kan förstås lösa sig, och är det någonting vi har lärt oss om
skogen är att den gärna överreagerar. Därmed finns det ofta nya lägen att följa med i
momentum om man lyckas identifiera det tidigt. Alternativt väntar man på att överreaktionen
tappar fart, och så gör man sig redo att följa med åt andra hållet.
 
I sektorn är Stora och SCA klart störst, om man inte räknar hygienartikelföretaget Essity till
skogsbolagen. Holmen, Munksjö och Metsä kommer på delad tredjeplats och långt under dem
hittar vi Rottnerros.
 
Rottnerros är inte bara minst utan även billigast i sektorn och svänger mest. Pålästa och alerta
privatsparare är ofta bättre på att hantera de snabba svängningarna i Rottnerros än
proffsanalytiker och ekonomijournalister. Det kunde man inte minst se prov på i höstas då ett av
de mest välkända affärsmagasinen helt missade i sin säljrekommendation. Så blir det lätt när
man har att göra med en sektor där marknaden gärna överreagerar.
 
Vill du vara en del av överreaktionerna eller är du redo att gå emot dem? I skogssektorn finns
något för alla. Och då har vi inte ens kommit in på frågor som rör skogens trygghet som säker
realtillgång i en värld av penningtryckande, eller dess roll i frågor om klimatförändring och
miljövänliga, hållbara alternativ.

 

Taggar: