Investeringsidé
Annons

Stora relativrörelser brukar ge ökad uppköpsaktivitet

Mikael Syding
14 dec 2022 | 5 Minimiera

När hela havet stormar på grund av stora makroekonomiska och geopolitiska skeenden blir följden ofta signifikanta relativprisförändringar. Inflation och räntehöjningar orsakar inte bara dyrare låneräntor, boprisras och högre matpriser, utan även att dyra teknikbolag faller mycket mer i kurs än sektorer och bolag med lägre värderingsmultiplar. Effekten märks inte bara mellan tillgångsklasser och branscher utan även mellan liknande bolag inom samma område. Alla dessa relativrörelser ger enorma möjligheter för investerare att utnyttja vinster i en tillgång till att köpa desto mer av en annan.

Om du till exempel har ägt guld under börsraset kan du växla det mot desto mer aktier nu. Så ökar du mängden guld igen i framtiden genom att sälja aktier när de senare har gått relativt sett bättre än guld. Just det är ingen rekommendation, för jag tror att guldet har mycket mer att ge relativt ett brett aktieindex. Vi har ju inte ens sett början på den recession som lär bli resultatet av centralbankernas pågående räntehöjningar. En recession orsakar normalt vinstprognosminskningar på runt 20 procent och fallande börskurser i samma storleksordning. Det är ingen exakt vetenskap såklart, men givet att värderingsmultiplarna idag är hyggligt genomsnittliga och prognoserna för 2023 är positiva så finns en tydlig nedsida för börsen. Samtidigt verkar guldpriset lite nedpressat av de stigande räntorna, räntor som under 2023 mycket väl kan börja sänkas när recessionen biter på inflationen. I det scenariot kan guldet stiga lika mycket som börsen faller och ge en mycket bättre möjlighet att byta en del av sitt guld mot aktier.

Det är långt ifrån den enda relativrörelse man kan utnyttja under 2023. I år har oljeaktier ökat kraftigt i pris medan teknikaktier och andra hajpade Covidstimulansvinnare rasat. Man får väldigt många fler Meta och Tesla till exempel, för sina SLB eller COP, än man fick för ett år sedan. Jag räknar visserligen med att relativrörelsen mellan teknik och olja generellt sett också har en bra bit kvar, för många har inte ens börjat byta åt andra hållet ännu. Jag kommer därför åtminstone under våren 2023 hålla kvar mina longs i värdebolag som Occidental, COP, SLB, Agnico, SHB, Danske Bank och även just Meta, som motvikt mot potensielt utvalda shorts som Tesla, LULU, Netflix, Shopify, Snowflake och indexankare som Amazon och Microsoft.

Beroende på “dagsform” viktar jag om lite fram och tillbaka månadsvis mellan bolagen och branscherna, för det kan svänga snabbt i bolag som extremt dyra Tesla och det prisvärda oljeserviceföretaget SLB (“Schlumberger”) även om den längre riktningen är given. Det är ungefär som med guldet. Om jag skulle byta tillbaka från olja till teknik idag har jag tagit ett enormt vinnarkliv i Lustiga Huset-trappan. Men jag ser framför mig hur det finns ett lika stort kliv till att ta. Det är förstås inte enkelt med tajmingen och det är inte enkelt att välja rätt bolag att uttrycka sin syn med. Det kompliceras också av att alla teknikbolag inte är lika bra eller dåliga eller lika dyra. GOOG är t.ex. en kassaflödesmaskin med relativt låg värdering relativt tillväxten och inte minst sina konkurrensfördelar, medan Tesla är 5-10 gånger så högt värderat per intäktskrona som de allra bästa övriga biltillverkarna, trots att ledningen är pressad i media och extremt stretchad mellan sina uppgifter i många stora företag samtidigt. annonssäljaren Meta Platforms har kraschat både på grund av techsektorns allmänna nedgång men ännu mer orsakat av den ifrågasatta satsningen på Metaversum. Jag tror att Meta är något på spåren, att det är ungefär som när Microsoft svängde från licensmjukvara på disk till att bli ett internetföretag. Det tog lång tid och Microsoft föll med 75%, men sedan fick en investerare nästan +1500% från botten. Den extra kickern med Meta kan vara att det förstås går att backa från Metaversumsatsningen i dess nuvarande form och bli lite mer som innan, eller bara halvera investeringstakten, för att aktien ska se mycket billig ut igen. Redan nu värderas den till bara cirka 11 gånger vinsten i år, en vinst som ligger en tredjedel under förra årets. Visst, man ska se upp för annonsföretag (SNAP, META, GOOG, ADBE mfl) inför en recession, men det finns gränser för hur relativt billigt ett stort bolag med en extrem “reach” till 3 miljarder användare samt en bevisat kompetent VD kan bli.

Konstigare saker har för övrigt hänt än att META blir uppköpt här, precis som den eviga förloraren Twitter blev av den eviga vinnaren Elon Musk. Det finns många bolag som skulle betala dyrt för en vänskaplig sammanslagning med META och Zuckerberg och deras teknikportfölj och användarbas. Den stora frågan är mest vilka köpare som myndigheterna skulle tillåta och vilka som skulle våga försöka efter FTCs nej till Microsofts bud på Activision. På tal om det har ju plötsligt Microsoft 70 miljarder dollar över nu att köpa något annat som fallit i pris relativt bolaget.

Temat är alltså vilka relativprisrörelser som är klara, kan väntas fortsätta, eller till och med reverseras, samt i vilka fall skillnaderna kan utlösa uppköpsaktivitet. Tidigare i år fick vi till exempel se tobaksbolaget Philip Morris köpa upp mitt största innehav Swedish Match. Det blev ett välkommet plåster på såren i år för min senare förlust på laxbolaget Austevoll när Norge föreslog straffskatt på laxodling. När det finns synergier inom både kostnader och distribution och multiplarna är relativt låga brukar buden hagla när vissa bolag släpar efter lite. Jag tror att till exempel gruvindustrin börjar bli mogen för mer affärer. Världen börjar inse värdet av basvaror som klassiska industrimetaller, ädelmetaller och inte minst batteri- och elmotormetaller och -mineraler. Det har redan skett en del mindre affärer inom litium, grafit och sällsynta jordartsmetaller, men ännu inga jättesammanslagningar inom kol, koppar och järn, eller olja för den delen. Det är främst där jag skulle hålla utkik, men faktum är att i nästan alla branscher finns förutsättningar för affärer 2023. Inom läkemedel finns stora skillnader i värdeutveckling och finansiell styrka efter det senaste året. Samma sak gäller läkemedel och medicinteknik, fordon, försvar, verkstad, banker, försäkring, telekom, spel osv.

Jag kan inte ge något facit förstås, men tipset är att satsa selektivt på företagen strax under de allra största i respektive bransch och noga välja ut de som har tydliga fördelar i form av teknik eller specifika marknader och kundgrupper. För att det ska göra någon skillnad (men utan att irritera konkurrensmyndigheterna) behöver de största och starkaste köpa ganska stora företag. Och för att det ska vara en bra idé måste förvärvet såklart innehålla något värdefullt. Även om det är svårt att avgöra utifrån så ökar sannolikheten om bolaget redan är ganska stort eller mycket framgångsrikt i sin nisch – som Elekta eller Getinge t.ex. Är man modig vågar man sälja dyra jättar emot, de kan ju uppfattas som att betala för dyrt för förvärven och dra upp skuldsättningen när räntorna är höga. Atlas Copco känns t.ex. farligt högt värderat givet konjunkturläget. Där kan det vara dags för en dubbeldusch på nedsidan avseende både prognoser och multiplar, lite som den 2008.

Inför 2023 håller jag tills vidare kvar i nordiska retailbanker, amerikanska oljejättar, utvalda uppköpsobjekt som Kindred och Elekta, guldgruvor som Agnico, samt en del specialcase som Austevoll, Meta, SSAB och Stellantis. På shortsidan finns Who’s Who av ARKs innehav av molnmjukvara till 10-20 gånger sales, samt förstås t.ex. Apple och Tesla, men särskilt Tesla åker ut och in i portföljen oftare än andra aktier för att dra nytta av orimliga månadsrörelser åt båda hållen.

Under 2023 kommer jag dessutom mer systematiskt leta efter just potentiella uppköpsobjekt bland lite bortglömda kvalitetsföretag, eller bolag i omotiverat oälskade branscher, i marknadsvärdeklassen 10-100 miljarder dollar, som har mellanhöga vinst- eller salesmultiplar, på runt 12 respektive 1,5. Mat, gödsel, jordbruk, olja, pipelines, bilar, gruvor, guld, tillverkande företag, banker, utbombade teknikaktier inom halvledare, pharma, medtech, underhållning (Spotify), annonser (Meta) mm. Det finns hur mycket som helst att köpa… Och lika mycket kvar att shorta, för recessionen och de höga räntorna har ännu inte alls fått tillräckligt genomslag på t.ex. dyra Saas-företag utan särskilda unika fördelar. Det är långt kvar på nedsidan för en hel del av de allra största indexbärarna vars värderingar hållt uppe av indexalgoritmer och automatiska kapitalflöden. Bättre relativa alternativ samt direkta utflöden kan vända den processen till en mardrömsloop för många ETF:er. ARK var kanske bara föråkaren. Huvudtipset för 2023 är nog fortsatt att inte göra som alla andra utan våga gå sin egen väg, dvs undvik huvudlöst bottenfiskande och tanklösa Köp Och Behåll-strategier.

Taggar: