Så här kan klimatmålen uppnås

Under de senaste åren har ämnen som koldioxidminskning samt klimat- och miljöskydd hamnat mer och mer i fokus, bland annat tack vare mediernas intresse för den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, rörelsen ”Fridays for Future”, världssamfundets överenskommelse om klimatmålen i Paris och den förnybara energins växande betydelse. Minskningen av utsläppen av växthusgaser har nyligen fått ge vika för andra ämnen i medierna. Detta betyder dock inte att sökandet efter sätt och medel för att uppnå klimatneutralitet och minska koldioxidutsläppen har stannat upp. FN:s klimatkonferens i den franska huvudstaden Paris i december 2015 innebar ett genombrott.

197 stater kom då överens om ett nytt globalt klimatskyddsavtal. Avtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och hade då ratificerats av 55 länder som släpper ut minst 55 procent av de globala växthusgaserna. Målen omfattar att begränsa den globala uppvärmningen till "klart under" 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella eran. Samtidigt ska man dock sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Kapaciteten att anpassa sig till klimatförändringarna ska stärkas och fastställs som ett likvärdigt mål vid sidan av minskningen av utsläppen av växthusgaser, samtidigt som de finansiella resursflödena ska anpassas till klimatmålen.

Klimatneutralitet senast 2050

Vilket bidrag som ska ges för att minska utsläppen av växthusgaser bestäms inledningsvis av varje stat för sig själv. Vart femte år görs en inventering. Dessutom måste de nationella klimatskyddsbidragen uppdateras och ökas vart femte år från och med 2025. Detta är den så kallade ambitionsmekanismen. Industriländerna stöder utvecklingsländerna i arbetet med begränsning och anpassning genom teknikutveckling och tekniköverföring, kapacitetsuppbyggnad och finansiellt stöd. Europeiska unionen (EU) vill vara klimatneutral 2050. Redan 2030 ska 55 procent av växthusgaserna sparas jämfört med 1990 års nivåer. I EU:s klimatförändringslag fastställs dessa mål för första gången i lag. En del av lagen ska till exempel omfatta en skärpning av EU:s nuvarande system för handel med utsläppsrätter. Hittills har energibolag, energiintensiv industri och delar av luftfarten deltagit i den, medan de övre gränserna för de totala utsläppen från enskilda ekonomiska sektorer har sänkts varje år.

Nu planeras ännu större årliga minskningar. Dessutom kommer luftfarten inte längre att få gratis utsläppsrätter i framtiden. Sjöfarten ska också delta i handeln med utsläppsrätter. Från och med 2026 ska handeln med utsläppsrätter utvidgas till att omfatta byggnader och transporter. Inom transportsektorn planeras också strängare normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta nyttofordon. Från och med 2035 ska endast utsläppsfria nya bilar få registreras. För att batterielektriska fordon eller bränslecellsbilar ska ha en chans måste dock laddningsinfrastrukturen byggas ut. Tank- och laddningsstationer ska byggas på de större vägarna var 60:e kilometer för elbilar och var 150:e kilometer för vätgasbilar. Ett annat sätt är en koldioxidskatt vid gränsen på viss import. På detta sätt ska koldioxidutsläppen inte flyttas över till andra länder, samtidigt som europeiska företag ska förbli konkurrenskraftiga.

Kolkraft ger bränsle till ekonomisk återhämtning

Den senaste utvecklingen visar dock också att det krävs åtgärder. COVID-19 har haft en massiv negativ inverkan på den ekonomiska utvecklingen i många delar av världen. Faser av sådana ekonomiska nedgångar ger alltid vår planet ett slags andrum. Detta kunde redan observeras som ett resultat av den globala finanskrisen 2007/2008. Det senaste uppehållet var dock inte särskilt långvarigt. Redan 2021 kommer de globala koldioxidutsläppen inte bara att återgå till nivån före krisen. Snarare nåddes en ny rekordnivå. Enligt statistik från Internationella energiorganet (IEA) uppgick utsläppen av energirelaterade koldioxidekvivalenter till 36,3 miljarder ton under föregående år. Energirelaterat innebär i detta fall att utsläpp från energiförbränning och industriella processer registreras.

Ökningen jämfört med Corona år 2020 var nästan 2,1 gigaton eller cirka 6 procent. År 2020 hade utsläppen fortfarande minskat med 5,2 procent, dvs. cirka 1,9 gigaton, jämfört med 2019. Enligt IEA har vaccinationsprogrammen och omfattande stödåtgärder från många regeringar dock lett till en snabb ekonomisk återhämtning och därmed också till en återhämtning av koldioxidutsläppen. Den pekar också på vissa speciella effekter, till exempel sällsynta väderfenomen, som har lett till en ovanligt hög kolförbränning, samtidigt som mer energi producerades från förnybara källor än någonsin tidigare. År 2021 stod kolet för mer än 40 procent av ökningen av koldioxidutsläppen. Enligt IEA var dess utsläpp 15,3 gigaton.

Möjligheter till alternativ energiproduktion

När det gäller de största utsläpparna är det kraftverkssektorn som ligger i täten. År 2021 stod den för cirka 14,6 gigaton koldioxidutsläpp. Särskilt i Kina skedde en stor ökning. Det skulle därför vara fördelaktigt att förlita sig på förnybara energikällor, särskilt när det gäller elproduktion, eftersom den ekonomiska återhämtningen främst har lett till en ökad efterfrågan på el. Medan Kinas BNP ökade med mer än 8 procent under 2021, ökade efterfrågan på el i världens näst största ekonomi med cirka 10 procent. Samtidigt täcktes cirka 56 procent av denna ökning med hjälp av kolkraft.

Trots de koleldade kraftverkens popularitet har det också skett en uppmuntrande utveckling inom sektorn för förnybar energi. Enligt IEA stod förnybara energikällor och kärnkraft tillsammans för en större andel av elproduktionen än kol 2021. Elproduktionen från förnybara energikällor skulle således ha nått en ny rekordnivå på mer än 8 000 terawattimmar (TWh), vilket motsvarar en ökning med cirka 500 TWh jämfört med 2020. Vind- och solkraft skulle ha bidragit till en ökning med 270 respektive 170 TWh, medan elproduktionen från vattenkraft skulle ha minskat med 15 TWh på grund av torka i USA och Brasilien. I framtiden förväntas en allt större del av elektriciteten komma från förnybara källor.

Förnybar energi bör också spela en allt viktigare roll inom andra områden, till exempel uppvärmning, så att förnybar energi som helhet bör ha en viss tillväxtpotential. Market Research Future (MRFR) uppskattar till exempel att den globala marknaden för förnybar energi kommer att växa med i genomsnitt cirka 8,5 procent till cirka 2,9 biljoner US-dollar fram till 2027. Denna ökning bör åtföljas av en lika snabb ökning av den installerade kapaciteten. Enligt Mordor Intelligence uppgick den till cirka 2 867 gigawatt (GW) år 2020 och förväntades nå en nivå på cirka 4 800 GW år 2027. Detta skulle motsvara en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 7,6 procent mellan 2022 och 2027.

Vontobel Green Energy Strategy Index

För att världen ska kunna övergå till förnybar energi och uppnå de ambitiösa klimatmålen krävs enorma investeringar från både regeringar och den privata sektorn. El från vind- och solenergi samt vattenkraft kommer sannolikt att få en allt större betydelse i framtiden. Följaktligen är leverantörer som tillhandahåller nödvändig utrustning, till exempel rotorer för vindkraftverk, också efterfrågade. Dessutom är det nödvändigt att tillhandahålla motsvarande infrastruktur.

Man försöker fortfarande bygga ut elnäten på ett sådant sätt att el som produceras med hjälp av vindkraft kan transporteras från länders blåsiga delar till industricentrumen. Detta är dock bara ett av de problem som måste lösas under energiomställningen. Därför finns det också många verksamhetsområden för dem som arbetar inom branschen. För investerare är detta område investeringsbart, till exempel genom ett tracker certifikat på Vontobel Green Energy Strategy Index. Indexet omfattar företag som arbetar med energiproduktion med hjälp av vind och sol, vattenkraft och bränsleceller. De motsvarande leverantörer och företag som gör infrastrukturen möjlig är också representerade. Företag som sysslar med energiproduktion med hjälp av förnybara energikällor och de produkter och tjänster som är viktiga för denna bransch är berättigade till indexurvalet..

Dessa är indelade i sex kategorier: sol- och vindkraft, vattenkraft, vätgas, infrastrukturföretag och leverantörer. Indexvärdena kan komma från både utvecklade ekonomier och tillväxtmarknader. Företagen måste generera en stor del av sina intäkter från energiproduktion från förnybara källor eller relaterade produkter och tjänster. Företag som genererar en betydande del av sina intäkter med hjälp av kol eller fossila bränslen är uteslutna. Ett lägre MSCI ESG-betyg än "BB" leder också till diskvalificering. De företag som kan komma i fråga väljs ut från respektive kategori i förhållande till marknadsvärde. Likviditetsegenskaper beaktas också: De aktuella aktierna måste vara omsättbara på ett sådant sätt att indexjusteringar är möjliga inom rimlig tid.

När det gäller energiomställningen är förnybar energi inte den enda hävstång som måste användas. Hållbara investeringar handlar därför också om ett mycket större område. Lagringsteknik är till exempel oumbärlig för att energiomställningen ska lyckas. Som vi vet skiner solen inte 24 timmar om dygnet. Dessutom blåser vinden oregelbundet. Därför är det nödvändigt att utveckla teknik som gör det möjligt att använda el som produceras med hjälp av solenergi på natten eller under molniga dagar. På samma sätt kan el från vindkraft användas under dagar då det blåser lite. Mänskligheten får dock inte bara tänka på hur man kan utnyttja hållbara energikällor. Det finns också enorma möjligheter att spara energi och resurser.

Under de senaste åren har konsumenterna till exempel kunnat se de positiva effekter som energieffektivitet kan ha inte bara på miljön utan också på deras egen plånbok, med hjälp av effektivare kylskåp eller tvättmaskiner på deras elräkningar. Ämnet energieffektivitet stannar inte där. Den federala miljöbyrån har till exempel identifierat en potential för att spara 10 procent av den slutliga energiförbrukningen i Tyskland, från cirka 8 750 petajoule år 2014 till cirka 7 910 petajoule år 2035. Med ytterligare insatser inom alla sektorer kan den slutliga energiförbrukningen till och med minska med 27 procent till cirka 6 380 petajoule. I detta läge behövs effektivare produkter, effektivare produktionsmetoder inom industrin och även beteendeförändringar hos konsumenterna.

Tidigare har vårt konsumtionssamhälle uppmuntrat till att slänga varor. Ett stort problem har också uppstått kring plast, eftersom naturen inte kan bryta ned detta material. Därför kommer förändringen mot en cirkulär ekonomi där allt fler varor återvinns också att vara en viktig del av miljö- och klimatskyddet i framtiden. Särskilt eftersom det för många människor redan i dag är en överlevnadsfråga att lyckas med energiomställningen eller klimat- och miljöskyddet. Detta kan man till exempel se när det gäller hållbar vattenförsörjning. Världens befolkning växer, samtidigt som många människor redan i dag kämpar med vattenbrist. Vontobel Green Technology Strategy Index är inriktat på dessa frågor. 

Vontobel Green Technology Strategy Index

Vontobel Green Technology Strategy Index fokuserar på företag som tillhandahåller lösningar eller teknik för att ta itu med viktiga utmaningar inom miljö- och klimatskydd. Detta omfattar till exempel övergången till en ekonomi med låga utsläpp. Fokus ligger på energiproduktion från förnybara källor (vindkraft, solenergi, vattenkraft), lagringsteknik, men även produkter och tjänster för att öka energieffektiviteten eller minska luft- och miljöföroreningar. Men lika mycket fokus ligger på företag som erbjuder produkter och tjänster för att hantera resursbrist, som i fallet med dricksvattenförsörjning.

Slutsats

För att uppnå de globala miljö- och klimatmålen krävs inte bara energiproduktion baserad på förnybara energikällor. Motsvarande infrastruktur och tillhörande produkter och tjänster är också en viktig del, liksom lämplig lagringsteknik och förbättrad energi- och resurseffektivitet. Den cirkulära ekonomin, där så många produkter som möjligt återvinns, är också ett viktigt mål, medan en hållbar vattenförsörjning blir allt viktigare, särskilt med tanke på trender som den växande världsbefolkningen. De nya tracker certifikten på Vontobel Green Energy Strategy Index och Vontobel Green Technology Strategy Index gör också dessa ämnen investerbara för privata investerare. En avgift på 1,25 % per år tas ut för förvaltningen av vart och ett av indexen. Investerare bär marknadsrisken för de aktier som ingår i indexen på samma sätt som en direktinvestering. Eftersom indexen beräknas i amerikanska dollar finns det en valutarisk för produkter med en annan produktvaluta.

Utvalda risker:

Valutarisk: Eftersom det underliggande indexets valuta är US-dollar och indexet innehåller aktier och värdepapper som är noterade i andra valutor än euro (till exempel US-dollar) beror certifikatets värde också på växelkursen mellan respektive utländsk valuta (till exempel US-dollar) och euro (certifikatets valuta). Därför kan certifikatets värde (i euro) fluktuera avsevärt under löptiden.

Marknadsrisk/prisförändringsrisk: Certifikatets värde kan också sjunka betydligt under inköpspriset under löptiden på grund av de faktorer som bestämmer marknadspriset om värdet på det underliggande instrumentet sjunker.

Emittent-/kreditvärdighetsrisk: Investerare är exponerade för risken att emittenten och garanten inte kan uppfylla sina förpliktelser som följer av produkten och garantin - till exempel i händelse av insolvens (illikviditet/överskuldsättning) eller ett officiellt beslut om likvidationsåtgärder. Ett sådant föreläggande från en resolutionsmyndighet kan också utfärdas i samband med ett insolvensförfarande i händelse av en kris för garantigivaren. En total förlust av det investerade kapitalet är möjlig. Som skuldsäkerhet omfattas produkten inte av insättningsskyddet.

Important legal information
Legal notice
This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.
The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.