Omröstning i EU kan driva en ny grön våg

Mina hållbara investeringar har tyvärr i det kortare perspektivet varit mindre pålitliga, men i år finns snart förutsättningar för en rejäl scenförändring. Jag kommer till det, men först en liten rekapitulering av dagsläget.

Uranföretag som Uranium Royalty Corporation (4 CAD) och GoviEx (0.30 CAD) har fallit med omkring 50% på några månader, och för Azelio (17 kr) är det ännu värre. Kursen för energilagringsföretaget toppade på 75,40 för nästan ett helt år sedan och står nu hela 77% lägre. Förklaringen finns i bland annat förseningar pga Covid-pandemin samt en allmän nedgång för företag i miljösektorn. Det gäller i synnerhet de företag som inte gör vinst ännu, eller som i Azelios fall inte ens har börjat redovisa några intäkter.

Azelio bottnade på 6,50 kronor per aktie under den initiala pandemipaniken våren 2020. Sedan dess är kursen således upp med 160%. I ljuset av det ter sig nedgången från förra februari lite mindre dramatisk. Kurstoppen drevs ett år i förväg av överdrivna förhoppningar om en omvandling av företagets MOU:er (avsiktsförklaringar om tänkta kundorder) i enlighet med de datum som angavs i dessa. Ett år senare har orderna uteblivit och förtroendet för företaget mattats signifikant. Azelio har visserligen aldrig uttryckligen lovat fler eller större order än de några tiotals enheter som faktiskt beställdes i slutet av 2021. Marknadens förväntningar var emellertid mycket högre än så, inte minst på grund av att MOU:erna indikerade volymer på flera hundra TESPODs (energilagringssystem) under 2021.

De flesta förhoppningsföretag, dvs aktier som värderas till väldigt höga försäljnings- eller vinstmultiplar har kraschat det senaste året. Det gäller såväl mjukvaruföretag som råvaru-, hårdvaru- och tjänsteföretag med miljöprofil. Uransektorn är en del av detta. Under året drevs priset på uran för snar leverans upp av Sprotts fond SPUT som ackumulerade stora mängder fysiskt uran. Samtidigt förberedde EU en omklassificering av kärnkraft som hållbar, vilket förväntades medföra kraftigt ökade investeringar i sektorn. Omröstningen har skjutits upp gång på gång, inte minst på grund av politiska agendor i Tyskland och Österrike, vilket har lett till kursras i sektorn. Dessutom har marknadens generella skepsis till förhoppningsföretag även drabbat uranprospekteringsaktier. Nu ser det till slut ut som om EU-omröstningen kommer äga rum första veckan i februari. Man bör vara beredd på ytterligare förseningar, men sannolikt borde det finnas ett beslut innan februari är över.

Det våras alltså för uran ur ett politiskt perspektiv. Samtidigt fortsätter SPUT att dammsuga marknaden på fysiskt uran och snart planeras även en notering för Sprott Physical Uranium Trust på New York-börsen. Det skulle ge ytterligare uppmärksamhet för caset samt tillgång till mer kapital. Fortsatt hög inflationstakt i sviterna av monetära stimulanser under pandemin i kombination med ett ständigt köptryck på uran, inkludering av kärnkraft i EUs hållbarhetsklassificering (taxonomi), och en allmän studs för grön energi pga vinterns vindkraftsproblem och rusande gas- och oljepriser, kan ge en perfekt storm för miljörelaterade företag. Gruppen har en enorm spännvidd, från vindkraftsjätten Vestas vilken även den fallit med 50% på tolv månader, till aktier som Azelio, GoviEx eller URC med vardera omkring bara en hundradel så stort marknadsvärde som Vestas.

Den amerikanska centralbanken är för närvarande inne i en period av åtstramning. Det har den tvingats till av både höga tillväxttal och höga inflationssiffror. För att återfå någon slags förtroende krävs sannolikt flera månader, kanske flera kvartal med minskade tillgångsköp och höjd styrränta. Inte ens fallande aktieindex lär stoppa Fed i närtid. Snarare handlar det om att managera nedgången med väl valda uttalanden om flexibilitet och att besluten är datadrivna. Totalt sett torde fokus ändå hela tiden ligga på att minska de extrema pandemiåtgärderna i form av nollräntor och QE (quantitative easing). Det kan sannolikt leda till fortsatt fallande kurser för högtflygande mjukvaruaktier och andra teknikföretag, vars värderingsmultiplar drevs upp av både passivflöden från indexfonder och stimulanscheckar till de som blivit friställda pga Covid-19.

I den processen kan man som investerare antingen fokusera på att sälja av befintliga innehav av förhoppningsföretag och kryptovalutor i återkommande “rips” (intensiva kursuppgångar orsakade av både oinsatta fyndköpare och blankningstäckningar) som brukar bryta av en övergripande fallande trend, eller vid väl valda tillfällen köpa sina favoritbolag till omotiverat pressade kurser. Jag tänkte göra både och, dvs blanka bolag som Cloudflare, Docusign, Bill, Snowflake, Beyond Meat, Peloton, AMC, Robinhood, Uber med flera, medan jag fyndköper stabila värdebolag som Philip Morris, Honda, Walgreens, ConocoPhillips, Renault och Swedish Match på nedställ.

Jag kommer nog faktiskt även sälja tidigare osårbara företag som de fyra A:na, Apple, Amazon, Alphabet och Adobe, samt MNNM, Microsoft, Nvidia, Netflix och Meta. För om Fed menar allvar, vilket jag tror att de är tvungna att göra lite längre än vanligt då kan passivflöden till slut drabba även marknadens största “aktiegeneraler”. Och det är just den sista “kräkningen” då index accelererar nedåt i höst som jag räknar med ska få Fed att vända på klacken. Då gäller det att vara redo att köpa sina favoriter med båda händerna. MANAMANA-bolagen kommern nog ligga bra till, men kanske i ännu större grad miljöföretag till kraschvärderingar.

@Mikael Syding