Oljebolagen är fortfararande mycket intressanta, men hedga gärna index

Priset för WTI-olja toppade på drygt 130 dollar i mars. Efter en dipp till 93 dollar steg den till 124 dollar i juni, men har sedan dess fallit till så lågt som 86-87 dollar per fat de senaste veckorna. Oljebolaget ConocoPhillips (COP) som jag ofta skriver om (och äger aktier i) nådde sin hittills högsta nivå på 124 dollar i juni, dvs ungefär samma pris som ett fat olja vid samma tidpunkt. Trots att oljepriset (WTI) rasat med -28% från 124 till 89 har COP bara tappat 12% till 109,50 USD per aktie.

Motståndskraften i COPs aktiekurs verkar vara motiverad. Aktien var extremt billig på 124 dollar och den ser ut att fortfarande vara det på dagens kurs. Det finns stor uppsidepotential för oljepriset i vinter på grund av Ukrainakonflikten. Det beror dels på allmän inflation, dels på att bristen på naturgas från Ryssland medför att desto mer olja behöver brännas för att värma tyskarna och deras verkstäder. Resonemanget är förstås lite förenklat för Tyskland har kommit långt i processen att fylla sina gaslager, och man kan aldrig veta exakt hur Ryssland kommer agera. Ju aggressivare Putin är med att strypa gasleveranserna desto mer kommer Europa ställa om sin energipolitik tills gasen inte längre kan användas som påtryckningsmedel.

Olja, gas och kol utgör världens viktigaste energikällor. Totalt sett står fossila bränslen för 84 procent av världens energigenerering.Enligt Brian Gitt (RealClear Energy) har andelen bara minskat med tre procentenheter från 87% på 20 år. De tre procentenheterna har så kallade förnybara energikällor knaprat åt sig. Det är 3 procentenheter genom att investera nästan 3 Trillion dollar på 15-20 år. Kalkylen visar hur ofattbart svårt det är att förändra världens energiprofil och minska utsläppen av växthusgaser. Enligt Gitt är det i praktiken bara USA och landets satsning på naturgas istället för kol som gjort någon riktig skillnad avseende världens koldioxidutsläpp. Och förutom naturgas är den enda andra rimliga källan till energi kärnkraft.

Det är bara att släcka hoppet om sol, vind och vatten som lagras i batterier för balansering över dagscykler och säsonger. Lösningarna krävs dels oerhörda ytor jämfört med kärnkraft, 75-350 gånger så stora ytor per effekt enligt Gitt, dels såna enorma mängder batterier att en hundradel så mycket vore svårt att uppfylla. Man kanske sparar lite utsläpp vid själva energigenereringen, men man måste först använda flera tiotals gånger så mycket material och göra åverkan på hundratals gånger så mycket markyta som för ett kärnkraftverk. Dessutom skapas tusentals gånger så mycket avfall som från kärnkraft. Det kanske inte är omöjligt givet tillräckligt lång tid och insatsvilja, men historiken visar att det krävs 1 Trillion USD per procentenhet ökad sol och vindkraft och tar 100 gånger så mycket resurser i anspråk i form av material och yta.

I ett land som Tyskland till exempel visar Gitts beräkningar att det behövs hela 24 dagars batterilagringskapacitet för att balansera energiåtgång och energiproduktion mellan årstiderna om man ska förlita sig på solenergi. Det kan jämföras med att dagens batteriteknik bara är klassad för lastbalansering på 1-4 timmar, för att vara energi- och kostnadseffektiv. Att bygga 350 gånger så stor kapacitet som det är inte bara omöjligt ekonomisk och resursmässigt (var ska man få alla mineraler ifrån och hur mycket energi kostar det?), det är hundrafalt omöjligt. Batteritekniken är inte gjord för det användningsområdet.

Om inte energin som produceras är fri från miljöpåverkan så är inte elbilarna det heller. En undersökningi Kina har visat att elbilar dels har en enorm miljöskuld från produktionen jämfört med vanliga bilar, dels under vissa omständigheter inte ens körs renare än traditionella bilar. Det senare beror på att elbilar är mycket tyngre pga batterierna samt ofta laddas med främst energi från förbränning av fossila bränslen. På grund av den initiala miljöskulden i form av 6 gånger så stor mineralåtgång vid produktionen av elbilar blir därmed den totala miljöpåverkan i många fall mycket mer negativ för elbilar än traditionella.

De enda rimliga lösningarna på världens energi- och miljöutmaningar kan vara en snabb utbyggnad av naturgas och kärnkraft. EU har tagit tag i detta under 2022 och inlemmat energislagen i sin taxonomi över uthålliga energikällor. Det är ett första steg. Men samtidigt bygger Kina ett nytt kolkraftverk i veckan och Tyskland har valt att importera kolkraft från Polen för att ersätta energin som går förlorad när landet stänger sina sista kärnkraftverk i år. Tidigare nedstängningar av rena och effektiva kärnkraftverk kompenserades med fossila bränslen från den förmodade allianspartnern Ryssland.

Ja, en serie mycket märkliga beslut i Tyskland har lett fram till vad som kan utvecklas till en seriös energikris i vinter. Även om man snart har fyllt gaslagren (till extrema kostnader) och man jobbar på att bygga ut sin infrastruktur så man lättare kan ta emot naturgas från annat håll (import av LNG från världens största gasexportör USA), så kommer Tysklands ekonomi backa kännbart i vinter. Det finns inga omständigheter då tyska folket accepterar att frysa sig genom en vinter så Tyskland kommer betala vad som än krävs för att få energi. Det bådar gott för oljepriset. Kanske blir det bara en tillfällig pristopp till 150-200 USD per fat crude olja, kanske blir det mer av en relativt stadig trend mot varaktiga priser på 150 dollar. I vilket fall har oljebolagens aktiekurser inte räknat hem sådana oljeprisnivåer.

Tack vare operationell hävstång ska COPs aktiekurs stiga mycket mer i procent än oljepriset stiger permanent. Samma kalkyl gäller alla oljebolag i större eller mindre utsträckning. En orsak till att COP inte fallit mer än 12% när oljepriset faller 28% är att marknaden inte heller lyfte COP lika mycket som aktien förtjänade när oljepriset steg. Nu förefaller oljan prisa in minskad efterfrågan pga en kommande recession, men marknaden förstår ändå att den nya geopolitiska ordningen, både för OPEC och Ryssland, innebär varaktigt högre priser. Inte minst den utopiska och idealistiska satsningen med orimliga förhoppningar på en grön omställning samtidigt som investeringar i fossila bränslen demoniserades i förtid av ESG-aktivisterna ligger bakom obalanserna på oljemarknaden. Det får inte minst tyska politiker och deras väljare äta upp kommande år.

Tyvärr får södra Sverige lida på liknande sätt, för att vissa av partierna hellre köper polsk kolkraft än behåller fullt fungerande kärnkraft, och samtidigt sätter stopp för utvinning av grafit till batteritillverkning och sällsynta jordartsmetaller till vindturbiner och elbilsmotorer. Kanske kan misslyckandet ändå leda till en förändring för gruvnäringen i Sverige när EUs direktiv angående en något ändrad balans mellan kritiska råvaror och miljöhänsyn ska översättas till svenska lagar.

Det borde våras för lågmultipelföretag inom viktiga basresurser som gruvor, olja och halvledare, men risken är förstås att politiker vägrar erkänna sina misstag och istället fördubblar subventionerna till misslyckade satsningar på “miljövänlig” teknik, helt utan en tanke på var mineralerna och energi för att åstadkomma förändringen ska komma från. Nu tror jag iofs att björnmarknadsrallyt har förbytts till början på ett andra större steg nedåt för hela aktiemarknaden så man behöver inte kasta sig på köpknappen för något företag. Tvärtom ska man nog försöka hedga nedsidan för aktier med minifutures på index och liknande. Men i vinter bör man leta efter de långsiktiga fynden på allvar. Först bland stabila lågmultipelföretag och efter ett tag, när Powells pivot närmar sig, även bland vissa tidigare highflyers. Får man Evolution på 700kr då kanske? Om man inte avstår av etiska skäl.