Investeringsidé
Annons

Lärdomar från mitt värsta investeringsmisstag

mikael bild.jpg
Mikael Syding
16 okt 2018 | 4 Minimiera
11012018_CobaDB_header

Jag har gjort en hel del misstag på aktiemarknaden. Jag förstod till exempel knappt när svarta måndagen inträffade hösten 1987. På den tiden tittade jag alldeles för sällan på min ärvda aktieportfölj, vilken innehöll aktier som Ericsson, SKF och Aga, för att uppfatta en sådan tillfällig korrektion. Till mitt försvar var jag bara 15 år gammal.

Jag har gjort en hel del misstag på aktiemarknaden. Jag förstod till exempel knappt när svarta måndagen inträffade hösten 1987. På den tiden tittade jag alldeles för sällan på min ärvda aktieportfölj, vilken innehöll aktier som Ericsson, SKF och Aga, för att uppfatta en sådan tillfällig korrektion. Till mitt försvar var jag bara 15 år gammal.

Sju år senare jobbade jag på en mäklarfirma och började jag åka med uppåt i IT-bubblan genom ett antal olika aktier, inklusive PC-byggaren Lap Power, internetkonsulten Framtidsfabriken, och inte minst Virtual Reality-företaget Prosolvia.

Trots att jag agerade moderator på en nyckelpresentation för Prosolvia i samband med börsnoteringen, och blev lite av en andra talesperson för aktien, efter deras huvudfirma Carnegie, så lyckades jag missa Prosolvias bokföringstricks och kommande konkurs ända in i det sista. Eftersom jag hade hunnit fylla 25 år och jobbat som professionell och högt rankad finansanalytiker i flera år fanns inga ursäkter. Idag gör minnena av Prosolvia nytta vid min analys av aktier som Tesla, där den skeptiske kan ta en negativ position med någon av Vontobels minishorts, till exempel VT 139 eller VT 141, båda med knappt dubbla hävstången.



Tesla

På senare år har jag lyckats pricka in flera konkurser i mina privata investeringar, så jag har gott om exempel att välja mellan när jag letar efter min absolut sämsta affär. Som tur är sprider jag riskerna och lär mig alltid något av mina misslyckade affärer, så över tid har det gått ganska bra ändå. Nåja, juryn överlägger väl fortfarande i några av mina aktuella innehav så vi får se senare hur bra avkastningen egentligen blev i slutänden.

Prosolvia lärde mig att inte lita på någon annan än mig själv, inklusive analytiker och revisorer. Man måste helt enkelt göra arbetet själv, åtminstone så pass att man vet har koll på vad man inte vet så man förstår riskerna. Jag lärde mig också att häftiga teknikdemonstrationer är något helt annat än faktisk försäljning, vinst och kassaflöde.

Jag var oerhört positiv till Elekta också i slutet av 90-talet. Min största miss där var att jag gav upp caset och överlämnade det till en annan analytiker efter att aktien kraschat med två tredjedelar. Sedan dess har aktien stigit i kurs hundrafalt, dvs omkring tiotusen procent. Den resan missade jag helt och hållet.

Men, min absolut sämsta investering på alla sätt -- och där jag har absolut ingenting att skylla på -- gäller en blankningsposition i ett europeiskt bankindex andra halvåret 2013. Misstaget kostade omkring en miljard kronor, vilket var nästan en hel årsavkastning för hela hedgefonden jag var partner i.

Händelsen inträffade några år efter vår utmärkelse som årtiondets hedgefond i Europa 2000-2009. Kanske spelade en kvardröjande övertro på min egen förmåga (på grund av priset) viss roll i mina investeringsbeslut det där ödesdigra halvåret.

I korthet så hade jag det globala ansvaret för investeringar i bankaktier. När mina blankningar förlorade pengar på grund av en serie myndighetsåtgärder sommaren 2013 kunde jag inte förmå mig att stänga positionen utan drog på mig allt större förluster ända tills mina kolleger kunde övertala mig om att jag antagligen inte förstod läget så bra som jag trodde; och därför behövde täcka positionen.

Den miljarden lärde mig en hel del om min egen psykologi, om stop-loss-åtgärder och om att ta reda på vad man vet och vad man inte vet i vanskliga investeringslägen.

I lite mer detalj var det följande som hände. Greklands budgetproblem, vilket förvärrades av den globala finanskrisen 2008, hade medfört en serie mindre finanskriser i Europa åren 2009-2012. Året efter det visade min analys att balansräkningarna för sydeuropeiska banker och länder var i sämre skick än någonsin och jag tog därför korta positioner i Europeiska bankindex. Under sommaren 2013 fick krisen förnyad fart, vilket var perfekt för dessa placeringar.

Eftersom fonden förlorade pengar på andra positioner medan bankinnehaven visade stigande vinster utökade jag bankblankningarna för att stärka fondens nedsidesskydd. I det här läget lyckades ECB genomföra (men framför allt implicera att de skulle genomföra) en del monetära åtgärder som jag hade räknat med inte var tillåtna enligt EUs och ECBs reglementen. Eftersom bankerna var insolventa på pappret och ECB agerade utanför sitt mandat höll jag kvar blankningarna hela vägen upp andra halvåret 2013. Det var mitt stora misstag; mItt största någonsin.

I slutänden hade fallande räntor då gjort både länderna och bankerna finansiellt stabila igen, även om de var konkursmässiga när jag tog positionerna och ett bra tag därefter. Det härborde jag ha förstått, kanske inte från allra första början, men åtminstone efter någon månad eller två när ungefär en fjärdedel av förlusten var ett faktum.

Vad lärde jag mig av den här historien och hur kan du eller jag använda de insikterna idag? Några av de viktigaste punkterna gäller kommunikation, förenkling och ifrågasättande:

  • ● När förlusterna börjar stiga i en position, utgå från att du faktiskt inte förstår hela situationen eller har tillgång till all väsentlig information. Försök istället ta reda på vem som kan sitta på viktiga pusselbitar och kontakta den personen.
  • ● Skapa en trovärdig bild av hur motståndarsidan tänker. Andra investerare är minst lika kompetenta som du, så stanna inte vid halvhjärtade nidbilder av ogenomtänkta motparter, utan tänk dig att det är du själv eller helst någon ännu bättre som finns på andra sidan.
  • ● Ta förlusten, stoppa affären, om du inte på ett trovärdigt och enkelt sätt kan och vill förklara affären för andra. Om du inte har lust att göra det är det en signal i sig om att du kanske inte tror helhjärtat på idén.
  • ● Göm dig aldrig och hoppas att det snart ordnar sig. Var tvärtom extra kommunikativ och engagera andra och andras tankekraft så mycket som möjligt, så fort som möjligt -- särskilt i förlustaffärer. Alltså, prata om dina dåliga investeringar så mycket det går och försök förklara din syn i detalj på ett sätt som gör det enkelt att förstå och ifrågasätta nyckelantaganden. Presentera dina antaganden på ett sätt som främjar kritik.
  • ● Ta en paus och tänk efter, utan bördan av att ha en position. Transaktionskostnaderna och den missade exponeringen kostar mindre än handlingsförlamning och ökande förluster i okontrollerade situationer
  • ● Håll aktivt utkik efter om du kanske vet för lite, eller om spelet kan ha ändrats, och kliv då åt sidan. Det är aldrig viktigt att hålla kvar vid en enstaka affär. Det kommer alltid nya möjligheter.
  • ● Även om en bank är insolvent och tekniskt konkursmässig så går den alltid att rädda om kassaflödet är positivt -- allt som behövs är ändrade redovisningsprinciper och tid, och det får de om de är tillräckligt systemkritiska. Det var framför allt det här jag missade, att myndigheterna inte har några incitament att vara rättvisa, men all anledning att minimera kortsiktigt negativa effekter. Eftersom länderna själva, vilka är lagstiftare, skulle bli insolventa om bankerna blev det, så ändrade man helt enkelt reglerna samt pressade ned räntan så bankerna dessutom blev lönsamma. Detta borde jag ha förstått tidigare.
  • ● Tyvärr utgick jag istället från att Bear Stearns och Lehman Brothers skulle betyda en ny era av långsiktig bankstyrning, men det visade sig bli precis tvärtom. Analysen efter dessa exempel och efter erfarenheterna i Europa blir att man för det mesta kan räkna med att myndigheterna kommer vara allt snabbare med att stabilisera det finansiella systemet och att rädda framför allt de största bankerna, även om det innebär att befintliga regler måste omtolkas, böjas och förändras, samt att man ignorerar negativa konsekvenser på längre sikt.
Nordea

är ett exempel på en stor och systemkritisk bank i Norden. Kursen ligger mitt i sitt femårsintervall och med en P/B-värdering på knappt 1,1 ser den riktigt billig ut, om inte vinsten ändras markant framöver. Vontobels VT26 ger en positiv hävstång på drygt 2 gånger, och minishorten VT35 en hävstång på knappt 3 på nedsidan.



Nordea
Danske Bank

ligger nära sitt femårslägsta främst på grund av problem i Baltikum. Senast uppmätta P/B är 0,85, men då nivån på kommande böter är okänd är det svårt att avgöra vare sig kommande kapitalnivå eller vinstnivå, vilket gör att det krävs en djupare analys för att säga hur billig eller dyr aktien egentligen är



Danske Bank
Swedbank

har hållit emot bättre än Nordea och Danske i nedgången, så där kanske en minishort av något slag (VT67 eller VT44 har positiv hävstång på 4-5 gånger) kan vara intressant kortsiktigt om Swedbank ska konvergera med övriga bankaktier i Norden



Swedbank
Svenska Handelsbanken

brukar normalt anses vara den tryggaste bankaktien i Norden, med mest konservativ verksamhet och störst kapitalbuffert samt lägst kostnader. Ändå ligger den relativt lågt i femårsgrafen. Kanske kan det vara ett läge för en kortsiktig positiv position. Vontobels VT 25 och VT 26 har hävstång på omkring 3,5 gånger på uppsidan, om man vågar fånga en bankaktie i den här nedgången. Tänk då på att SHB har en ganska hög P/B-värdering på 1,5.



SHB A

Kom ihåg att ingenting i den här krönikan är uppmaningar att köpa eller sälja finansiella instrument. Alla investeringar innebär risk, och du kan förlora hela eller delar av ditt investerade kapital. Handla ansvarsfullt.

Taggar: