Kan oljan hitta en botten med Ryssland, Kina och OPEC+?

Under helgen enades G7, EU och Australien om att sätta ett pristak för rysk olja på 60 dollar per fat för att begränsa prisuppgångar som drivs av extraordinära marknadsförhållanden och drastiskt minska Rysslands intäkter från export av olja till väst. Som svar kallade Rysslands talesman Dmitrij Peskov sanktionen oacceptabel och varnade för att avbryta alla affärer med de länder som tillämpar pristaket.

Kina har påskyndat lättnaderna i restriktionerna under helgen, eftersom den allmänna oron har ökat i takt med att ekonomin i landet försvagats. Eftersom flera kinesiska städer, bland annat Peking och Shanghai, har lättat på restriktionerna växer förväntningarna upp om att Peking kan komma att slopa den strikta pandemipolicyn helt och hållet. Kinas högsta ledningskommitté har dock ännu inte gjort något formellt tillkännagivande om sin inställning till ytterligare lättnader i hela landet.

OPEC+ höll också ett möte under helgen om den produktionsminskning på 2 miljoner fat per dag som tillkännagavs i oktober. Trots fortsatta prisfall sedan oktober lämnade producenterna i alliansen mötet med oförändrade produktionsmål, förmodligen med tanke på att ett ryskt svar och en återöppning i Kina skulle kunna ge en viss återhämtning av priserna på brent.

Så vad skulle kunna få Brentoljan att komma tillbaka? För det första skulle ett ryskt svar att trotsa pristaket genom att minska leveranserna till marknaden i väst få priserna att stiga igen. I dagsläget har Ryssland inte gjort någon formell åtgärdsplan. För det andra skulle ytterligare öppning i Kina ge stöd åt efterfrågan på brentolja när den ekonomiska aktiviteten i landet ökar. För det tredje skulle mer reaktiva utbudsminskningar från OPEC+ som en uppföljning av utvecklingen av de ryska embargona och Kinas restriktioner ge ytterligare stöd åt brentpriset på råolja.

Brent Crude Future, Current Rolling (i USD) dagliga 12-månaders diagram