Minusräntan är ett hot mot vår pension
I vanliga fall när man diskuterar problematiken kring låg eller som i Sveriges fall – minusränta – så är det många som försvarar dagens penningpolitik med att det bidrar till ökad konsumtion och tillväxt, att fler har råd att köpa bostad och att det helt enkelt är bra för ekonomin i helhet. Mer konsumtion leder till mer tillväxt, och alla är nöjda.
I vanliga fall när man diskuterar problematiken kring låg eller som i Sveriges fall – minusränta – så är det många som försvarar dagens penningpolitik med att det bidrar till ökad konsumtion och tillväxt, att fler har råd att köpa bostad och att det helt enkelt är bra för ekonomin i helhet. Mer konsumtion leder till mer tillväxt, och alla är nöjda.
Problemet med minusränta sträcker sig dock mycket längre än växande skuldberg, både på privatsidan och för företag och hela stater. I Sverige är skuldsättningen hög, och de senaste åren har hushållens skulder stigit snabbare än både inkomsterna och BNP. Till störst del utgör bolån.
Just skuldsättningen menar Stefan Ingves och Riksbanken utgör det största hotet mot svensk ekonomi. Och därmed går det inte heller att höja räntan. Problemet är dock att med fortsatt låg ränta så fortsätter också skuldsättningen att stiga, vi har alltså rullat en snöboll utför ett berg och det verkar inte som att den är på väg att stanna i närtid.
Vad kan man som privatsparare göra för att skydda sin framtid på äldre dagar? Först och främst krävs ett eget sparande, och hur det ska fördelas beror lite på hur lång tid kvar du har innan du går i pension.
Om du har 20 år eller mer innan det är dags att sluta arbeta finns det anledning att dra upp risken i ditt sparande. Då skulle 100% aktiefonder kunna vara ett bra alternativ, spridda över flera olika geografiska marknader för att sprida risken. Med mindre än 20 år kvar är det läge att dra ned risken i portföljen, men eftersom räntebärande papper inte är ett alternativ i dagens lågräntemiljö bör man istället satsa på andra alternativ.