Inflation, räntor och energi – olja är nästan enda spelet i stan

Inflation, räntor och energi – olja är nästan enda spelet i stan

den 20 april 2022 författare Mikael Syding

På CMEgroup.com finns alltid uppdaterade sannolikheter för den amerikanska styrräntan “Fed Fund target rate”. I onsdags den 13 april kunde man se nedanstående graf över hur sannolikheterna för olika räntenivåer per december i år har förändrats under de senaste tolv månaderna. Så sent som i november var den diskonterade sannolikheten bara en och en halv procent för en styrränta på över 1,25% i december 2022. Nu, fyra månader senare är konsensus att inflationen inte är övergående trots allt utan måste och kommer bekämpas av Federal Reserve. Nu räknar Fed Funds-terminsmarknaden till hundra procent med minst 2,00% i styrränta.

På bara ungefär ett kvartal har situationen alltså gått från att ingen trodde på över 1,25% styrränta till att alla räknar med minst 2,00%. Så sent som två dagar tidigare trodde faktiskt 80% på minst 2,50%.

Det är en rejäl scenförändring för penningpolitiken på bara några månader, men vad betyder den egentligen för dina placeringar? Vilka effekter får ränterörelsen på aktier och råvaror och är effekterna bestående? Kan 100% sannolikhet minskas eller försvinna lika lätt som den uppstod? Om det mesta berodde på kriget i Ukraina och följdeffekterna på oljepris och tillfälliga logistikproblem kanske situationen snabbt kan reverseras, och då är plötsligt 100% inte 100% längre, eller?

Källa: CMEGroup.com 

Om man tittar noga i grafen så ser man att ränteförväntningarna steg kraftigt vid krigsutbrottet, föll lika snabbt när kriget såg ut att kanske ta slut ganska snabbt. Efter det steg förväntningarna till nya rekord, men har fallit lite igen de senaste dagarna. Jag tolkar mönstret som att inflationen ända sedan i september 2021 sett alltmer permanent ut, och att kriget i det sammanhanget bara utgör tillfälligt brus. Vidare gör inte ett krigsslut att embargon och sanktioner plötsligt försvinner. Nej flera av Rysslands energikunder har nu bestämt sig för att minska exponeringen en gång för alla.

Förutom det så tror jag att krigsimpulsens inflationseffekter har satt igång en dominoeffekt med långsiktig verkan för priser. Ekonomin var redan känslig och redo för inflation vid minsta störning, pga covid-stimulanspengar i systemet. Fed hade redan bakat in olika problem i kakan och nu satte Ryssland bara på ugnen, men det hade antagligen vem eller vad som helst kunnat göra. Ekonomin var motsatsen till antifragil. Den var hyperinstabil, lika långt från sitt jämviktsläge som en rysk soldat i Ukraina.

Jag läser även Feds ledamöters uttalanden som att de verkligen har bestämt sig för att inte hamna längre bakom kurvan än de redan är. Med 8,5% och snabbt stigande inflationstakt kan inte Fed chansa på återhållsamhet med höjningarna. Då skulle Fed riskera ännu högre inflationstal utan att ha hunnit påbörja några åtgärder. Med höjningar till 2-2,5% ränta innan året är slut redan till fullo diskonterade i Fed Funds-terminerna har Fed dessutom marknadens mandat att höja. Frågan är emellertid vad aktiemarknaden de facto kan hantera, och vilka branscher som klarar sig bäst respektive sämst.

Efter bara en höjning och med åtta 25-punktershöjningar till framför oss i år så tror jag inte att dyra teknikaktier har fallit klart. Nasdaq står bara 16% lägre än toppen i november innan ränteförväntningarna började tillta, och det är efter bara en enda faktisk höjning på 25 punkter. Jättarna Microsoft, Amazon, Alphabet och Apple har alla gått bättre än Nasdaq, så det finns stor nedsida om till exempel omallokeringar i risk parity-strategier leder till utflöden ur indexfonder. Då är det indexledarna som kan börja jobba ifatt de mindre techbolagen som redan har fallit mycket.

Det är inte bara teknikbolag som kan få det tufft under 2022. När Fed höjer räntan snabbt och mycket innebär det i praktiken ett val mellan inflation och recession. Dyrare lån, högre varukostnader, högre löner för kvalificerad arbetskraft, deglobalisering och logistikutmaningar för internationella företag kommer innebära signifikanta hinder för till exempel verkstadsföretag och sällanköpsvaror som sportartiklar, husrenovering, vitvaror och konsumentelektronik. Med en svensk inflationssiffra på 6,0% i torsdags (14 april) och kraftigt stigande amerikansk CPI senaste halvåret måste konsumenterna prioritera sin konsumtion till färre och billigare produkter, förutom en liten grupp essentiella varor och tjänster.

Det är inte självklart vilka företag eller branscher som blir vinnare i ett stagflationsscenario som tar vid precis efter pandemirestriktioner och krig i Europa. Många har till exempel en uppdämd reslust; men har tillräckligt många både råd och dessutom inte har hunnit ändra sina fritidsvanor och syn på resande? Kommer Netflix få igenom sina prishöjningar eller går kunderna till HBO, Disney eller Discovery då, eller kanske prioriteras strömmad underhållning i flera olika kanaler framför resande? En sak tror jag dock är svår att komma ifrån, och det är att vi får leva med höga energipriser ett bra tag. Visst kommer väder och säsong kortsiktigt spela in, liksom en svagare ekonomi på grund av räntehöjningarna, men i bakgrunden fortsätter oljebrist att driva pristrenden uppåt.

Just nu ser man recessionsoron manifesteras i aktiekurserna för verkstadsföretag, biltillverkare och kemifirmor, medan oljeföretag som Conoco Phillips håller emot nedgångstendenserna. Det får många investerare att tänka att recessionen kommer dra ner oljeföretagen också. Jag tror emellertid ekvationen ser annorlunda ut där. Oljebolagen är fortfarande fundamentalt billiga på den här nivån, och kurserna har redan hållits artificiellt svaga pga ESG-hänsyn. Men när teknik-, verkstads- och sällanköpsaktier ska säljas måste man rotera in i något. För de riktigt stora pengarna räcker inte dyra Walmart och kraftbolag till, alltså klassiskt defensiva bolag. Kvar finns då bara oljebolagen och gruvjättar som Rio Tinto, samt new energy-företag som Vestas Wind. Kanske även uranbolagen, trots sin nuvarande minimala börsstorlek.

Återigen konstaterar jag att det är energi och råvaror som är de enda riktigt rationella platserna för storkapitalet i år: tillräckligt stora och tillräckligt billiga. Krig och inflation gör dessutom tillgångarna ännu billigare relativt sett vilket kan driva på ett rotationsflöde in i sektorerna. Mindre investerare kan förstås även satsa lite på juniorbolagen runtomkring nämnda företag, dvs på mindre uranföretag, elektrifieringsmaterialföretag och guldföretag (både seniora,och juniora)

Kom ihåg att eventuella prognoser som nämns i den här artikeln inte är en tillförlitlig indikator på framtida resultat.

2022-11-26 09:55:55

 

Lämna en kommentar

 

  

 

  

 

* Obligatoriska fält måste fyllas