Inflation och implikationer för guld

Inflation och implikationer för guld

den 24 september 2020 författare Anna Svahn

Inflationsmålet i USA justerades nyligen från att ha ett mål om 2 procents inflation årligen, till att försöka hamna över 2 procent. Som argument används att inflationen under lång tid legat under det gamla målet, och att man därför vill tillåta mer stimuli för att den ska landa runt 2 i snitt.

Det här var inte första gången inflationsmålet justerades, och med all säkerhet inte heller sista. Vi har gått från att definiera inflation som expansion av penningmängden, till att mäta det i form av stigande konsumentpriser. Då var målet “stabila priser”, vilket betydde att man skulle undvika inflation och hålla sig under 2 procent. Senare justerades målet till upp till 2 procent och sen till att försöka nå 2 procent för att nu ha en inflationstakt på minst 2 procent.

Att inflationstakten skulle ha legat lågt de senaste åren är dock en sanning med modifikation. Inte nog med att inflationsmålen har justerats så har även sättet vi mäter inflation på förändrats över åren. Om man tittar på dels den ursprungliga definitionen av inflation; expansion av penningmängden (M2), samt det alternativa inflationsmåttet Shadowstats och jämför det med Konsument Pris Indexet (KPI) så visar de helt olika siffror.

Det finns en klar anledning till varför KPI visar lägre inflationssiffror än expansion av M2 och Shadowstats. Under åren har korgen av varor och hur man mäter den reviderats, och eftersom den varken tar hänsyn till innovation eller substitut till varor, visar KPI lägre siffror. Något som kritiserats mycket, framförallt de senaste åren, eftersom låga inflationssiffror motiverar mer stimulus från Federal Reserve.

Men varför skulle man vilja visa på lägre inflationssiffror än de i verkligheten är? Och vad får det för konsekvenser för ekonomin och tillgångspriser?

Det korta svaret på frågan om incitament är statsskuld.

Sedan vi lämnade guldmyntfoten helt och hållet 1971 har budgetunderskottet ökat massivt varje år, både i reella termer och i relation till BNP. Det finns inte längre någon anledning att inte trycka pengar för att finansiera budgetunderskott, eftersom om vi plötsligt skulle sluta, så skulle vårt finansiella system kollapsa.

Vi har med andra ord skapat ett monster som kräver mer och mer stimuli för att inte fullständigt fallera, problemet är dock att varje gång vi gjorde exakt så genom historien så är det exakt det som hänt; förr eller senare krävs en reset.

Under 1970-talet låg inflationstakten på 3-11%, något som ledde till en råvaruboom. Under perioden 1972-74 mer än dubblades generella råvaruindex, medan enskilda råvarupriset, som socker, mer än femdubblades under samma period. Förutom oro över låg lagerhållning var det framförallt inflationstakten som drog upp priserna.

Sedan dess har råvarupriser fallit, och handlas fortfarande under låga nivåer, samtidigt som den reella inflationstakten stiger. Det kunde med andra ord vara en perfekt storm för ytterligare en boom i råvarupriser de kommande åren.

 
 
 @Anna Svahn

 

Important legal information

Legal notice

This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.

The products are not capitalprotected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.

2021-01-25 15:41:29

 

Lämna en kommentar

 

  

 

  

 

* Obligatoriska fält måste fyllas