Europas framtidsutsikter

Löften om eviga tillväxtprognoser har bytts ut mot rubriker där det beskrivs hur en era av låg inflation är över för alltid, hur Storbritanniens tillväxt har krympt som mest sedan 1709 och hur vintern kommer att bli kall på grund av energikris. Mitt i allt detta kommer kanske Tyskland stänga ned sina kärnkraftsreaktorer.

Det finns mycket att säga om logiken bakom Tysklands energipolitik, men det kräver ett eget inlägg. Istället kommer denna artikel mer att fokusera på utsikterna i Europa, och om Europeiska centralbanken ECB hamnat för långt efter för att på allvar få bukt med inflationen som råder i Euroområdet.

Men, innan övriga Europa och ECB så bör Citigroup’s senaste prognos över Storbritanniens inflation nämnas. Citi menar nämligen att efter att energipriserna dragit iväg mer än förväntat så kommer det leda till att inflationen i i Storbritannien uppgår till över 18 procent under början av 2023 (Schomberg, W. (2022). UK inflation to hit 18% in early 2023, Citi forecasts. Reuters. 22 Aug). Med en ränta idag på 1,75 procent och en faktisk inflationstakt på över 10 procent så kommer det krävas mycket av Engelska centralbanken (BoE) för att de på allvar ska kunna få bukt med problemet, om det inte redan är för sent.

I resten av Europa ser utsikterna också rätt mörka ut. Gaspriser i Europa steg 20 procent på nyheten att Ryssland beslutat att stänga Nord Stream 1 för underhåll mellan den 31 augusti till 2 september utan att det sedan tidigare varit planerat.

Likt det går att se i grafen ovan har de europeiska priserna på naturgas stigit kraftigt under en längre tid i innan Rysslands påbörjade sin invasion av Ukraina. Sedan dess har det blivit mycket värre och invånare runt om i Europa oroar sig över hur de ska ha råd med ytterligare stigande kostnader för energi och mat.

Det går att konstatera att idén om en värld där ett inflationsmål på 2 procent är långt förgånget, och att priserna kommer att fortsätta stiga. Det faktum att prisökningar nu snarare beror på obalans mellan utbud och efterfrågan snarare än 14 års av lös penningpolitik innebär också att centralbankernas makt är begränsad. Visst kan man förvänta sig att en recession så småningom kommer att pressa ner efterfrågan och således även priserna, men idén om att det skulle leda till en deflation verkar avlägsen. Dessutom kan de extremt höga energipriserna istället leda till ytterligare, om än kortsiktiga, stimulanser, om det är enda sättet att ha råd med stigande elpriser är ekonomiskt stöd.

Utsikterna för Europa är mörka, och ljuset i tunneln är nästan obefintligt. Hög inflation är här för att stanna och förr eller senare kommer ECB behöva normalisera räntan vilket kommer att bli ett ytterligare bakslag för Europa.