Earning Season

Ställ dig följande frågor: Är rapporterna egentligen viktiga att hålla reda på, särskilt i realtid? Skapar du något värde genom att försöka vara snabb när du tar till dig informationen? Är det överhuvudtaget rimligt att tro att du kan vara snabbare än högavlönade proffs, maskiner och institutioner -- med tillräckligt hög kvalitet i din analys för att skapa meravkastning?

Nej.

Det finns alltid mer information på de finansiella marknaderna än en människa kan hålla reda på, och det kommer ny i alltför hög takt. Du måste därför ha en metod för att filtrera fram de väsentliga signalerna från bruset.

Tre av de mest centrala frågorna är: Vad kan du veta? Vad är värdefullt att veta? Vad är slöseri med tid?

Vad är värdefullt att veta? Bara det som rimligen kan påverka ett bolags aktiekurs eller dess underliggande faktiska värde, och som inte redan är inräknat i kursen. Allt annat är onödigt brus, om man inte tror att kunskapen kan komma till nytta genom att underlätta framtida analyser.

Rent slöseri med tid är till exempel aktiviteter som att stirra på aktiekursgrafer i realtid när rapporterna publiceras, eller uppdatera avkastningen för sin aktieportfölj. När Tesla skickade ut sin kvartalsuppdatering uppdaterade jag i lugn och ro min resultatmodell med de nya siffrorna och funderade över vad det betyder för mina prognoser och min syn på dels företagets värde, dels sannolik aktiekursutveckling framöver.

Bruttomarginalen för bilar på 25 procent var extremt mycket bättre än de knappt 19 procent den legat på i tidigare kvartal. Samtidigt föll rörelseutgifterna trots en nästan fördubbling av bilförsäljningen från förra kvartalet. Min tolkning är att bokföringen är manipulerad och att det därmed finns stor risk för besvikelse i nästa kvartal. Det skulle i så fall ge ett utmärkt läge att positionera sig för en fallande aktiekurs från dagens nivå på 335 USD (29 oktober).

Sådan fundamentalanalys är grunden för bedömning av ett företags förmåga att överleva och att skapa värde på lång sikt. Det är information du kan veta ganska mycket om och som över tid bestämmer din avkastning. På kortare sikt, vilket tyvärr kan vara så mycket som 5-10 år, är emellertid perceptionen av framgång viktigare än fakta som stödjer den.

Det absolut svåraste att hantera på aktiemarknaden är samspelet mellan verkligheten och hur den uppfattas. Inte minst gäller det hur andra tolkar information och reagerar på den, vilket de gör påverkat av hur de tror att du och andra aktörer tänker och agerar.

Det är alltså inte företagens finansiella utveckling som är avgörande, utan investerarkollektivets tolkning av andras funderingar kring visserligen dels finanserna men främst kursrörelserna.

Ur det perspektivet är uppgifter om försäljning, resultat, kassaflöde, tillgångar och skulder nästan helt oväsentliga. Och ändå är det dessa fundamenta som på lång sikt är det enda relevanta riktmärket för marknadsvärdet.

Tyvärr faller kunskap om andras tankar i stort sett helt inom kategorin “går inte att ta reda på och därmed slöseri med tid att försöka”. Däremot kan man utifrån analys av själva kursrörelserna dra vissa slutsatser om vad andra tänker och kanske kommer göra. Teknisk analys har emellertid fått en överdriven tillit och används för det mesta felaktigt och mest som ett sätt att fabricera stödjande information för en slutsats man redan har bestämt sig för.

Det finns ändå framför allt två rimliga användningsområden för teknisk analys. Det ena är att topphandla sina egna positioner, dvs. köpa lite extra på nedgång och sälja av lite på uppgång, om det inte finns en tydlig anledning till rörelserna.

Det andra är att mäta graden av konvergens på marknaden, alltså hur ensidigt positivt eller negativt investerarna beter sig mätt över branscher, sektorer, marknader, tillgångsklasser mm. Den senare analysen kan användas för bedömningar av om fundamenta i genomsnitt kommer värderas högt eller lågt i förhållande till historiska genomsnitt.

Till exempel Atlas Copco handlades för en månad sedan på närmare 3,5 gånger försäljningen och idag på cirka 2,5. Om de senaste årens intervall håller ett tag till så ser aktien billig ut, men det finns en hel del tekniska tecken på att värderingsintervallen för börsföretag är på väg att närma sig sina historiska genomsnitt. I det scenariot är 2,5 gånger intäkterna snarare ett tak än ett golv, vilket ger helt andra slutsatser för en investerare. Dit kommer vi emellertid bara om tillräckligt många befarar detta. Så den centrala frågan blir “vad tänker andra om detta?”

Under oktober kommer nya bolagsdata i en ohanterlig takt. Just därför ska du inte bry dig om den. Skapa istället en systematisk marknadsanalysmodell som automatiskt mäter om marknaderna i stort verkar förändras, för att kanske röra sig från ett jämviktsläge till ett annat, när det gäller synen på värderingar.

Några rimliga faktorer att ta hänsyn till är till exempel räntespreadar för olika slags ränteinstrument och värderingsspreadar mellan olika branscher och sektorer, samt kanske mått på andel aktier som noterar nya 52-veckorstoppar eller -bottnar, eller position i förhållande till sina glidande medelvärden. På så sätt kan du när du vill på en minut mäta marknadens riskaptit och benägenhet att trenda.

Med en sådan indikator, som du själv har full kontroll över, kan du enklare hitta en balans mellan exempelvis Hennes & Mauritzs försäljningsutveckling och dess sannolika värdering på marknaden, samt svara på frågor som om P/S=1,3 kommer anses vara snarare ett golv eller ett tak av resten av investerarkollektivet.

Vad du vill åstadkomma med din informationsbehandling och investeringar är SAR = Stress Adjusted Returns, dvs avkastning i förhållande till din insats och grad av stress.

Börja med att mentalt lägga allt du inte kan kontrollera i en låda som du stänger, låser och glömmer. Sedan designar du ett effektivt system för att filtrera fram en praktisk signal ur ett ohanterligt brus och använder den för att avgöra om det är en systematisk förändring på gång.

Om det inte är det, vilket oftast är fallet, kan du i lugn och ro ägna dig åt att bedöma den fundamentala utvecklingen för ett bolag åt gången, oavsett om det är rapportperiod eller inte, och främst fundera över hur andra sannolikt kommer se på samma data i närtid.

Just nu tror emellertid jag att stora förändringar är på gång, och att det främst är försäljningar man ska fokusera på. Men med det menar jag inte nödvändigtvis att det sker i oktober eller ens vintern 2018-2019, utan snarare under perioden 2015-2025.

I det perspektivet är det kanske mer intressant att fundera över nedsidan i aktier som H&M, Ericsson och Securitas.

@Mikael Syding

Till produkter