Darrar verkligen marknaden?

Darrar verkligen marknaden?

den 4 juni 2018 författare Jacob Henriksson, Gottodix

Känner du kalla kårar när du kollar portföljen den här våren? Inte jag heller men den som följt veckans medierapportering skulle kunna tro att en isande kyla kopplat greppet om börsen. Jag tar en titt på varför och om det verkligen är rimligt.

Tillväxtbubbla och räntan

 

Figur 1 Utveckling för FANG+ jämfört med utvalda index, källa: ICE

Börjar det kännas dyrt? Frågan hänger i luften den här våren. Mäklare av nyproducerat behöver inte ställa ifrån sig latten för att räkna försäljningarna, för ena handens fingrar räcker. Även aktiemarknaden tvekar och när killen som räknar lagret på SKF tyckte det såg överfullt ut så tog börsen det som om det varit en vinstvarning för hela konjunkturen.

Den analysen ska jag återkomma till men jag tänkte börja i en annan ände. Nämligen med siffran 37. Det är multipel du idag får betala för den förväntade vinsten i Tesla 2020. Jämför det med BMW, som alltid ligger med i täten när lönsammaste bilmärke ska koras. För deras förväntade vinst i år behöver du bara betala 7,5 gånger. Så även om du spolar fram bandet några år och allt går som det är tänkt, så är det en med förhoppningar tungt lastad modell som Elon Musk så här långt lite för långsamt rullar ut.


 

Vissa är som Mikael Syding skrev om här på bloggen nyligen minst sagt skeptiska till realismen i det framtidsscenariot. Några blankare, som Magnus Spence på Jupiter Asset Management går längre och utesluter inte ens att Teslas fundamentala värde skulle kunna vara noll. I en intervju med Dagens Industri säger han:

"I en värld med låga räntor och relativt låg tillväxt letar folk efter tillväxtbolag eller bra direktavkastning. Så vi har sett många stabila bolag som blivit väldigt dyra. Vi har till exempel blankat bolag som Campbell Soup vilket är ett helt okej bolag med bra ledning, en stark balansräkning och hög utdelning. Det är sådana saker folk letat efter i aktier, men priset blev orealistiskt.”

Det är alltså inte i första hand haussen kring digitaliseringen som tvivlarna ifrågasätter utan vad den är värd. Amazon kostar 127 gånger årets förväntade vinst och Netflix 121 gånger – båda p/e-tal som kräver en del av investeraren och som blankats av Jupiter Asset Management.


 

Fast Campbell Soup då? Det var ju också blankade och deras p/e-tal för 2018 års förväntade vinst ligger på 18. Här var invändningen i citatet ovan att även aktierna som främst är stabila utdelare dragit iväg om än inte hela vägen ut i stratosfären som de hetaste techaktierna nått. Den röda tråden är räntan.

Så är det en bubbla för räntekänsliga aktievärderingar vi ser? I så fall kanske i linje med Nifty Fifty på 70-talet. Den gången, precis som nu, var det höga värderingar av till synes säker tillväxt som blev till en fälla för investerarna.

Vem vet egentligen något om räntan?


 

Figur 2 10-årsräntor i USA och Tyskland, källa: Tradingeconomics

Financial Times hade en eftertänksam text i ämnet. Då, på sjuttiotalet, steg inflationen häftigt och oväntat med räntor som hade svårt att hänga med. Osäkerheten i ekonomin och inte minst i aktievärderingar tilltog. Hela perioden mellan 1966-1982 kom efteråt att ses som förlorade börsår och de högst värderade bolagen var det extra tufft.

Den här gången är, åtminstone hittills, annorlunda. Det vi talar om så här långt är att inflation och räntor i USA inte ens nått tillbaka till nivåerna före finanskrisen. Det i ett läge när arbetsmarknaden är glödhet och deras konjunktursignaler, som vinster och BNP, fortfarande ser minst sagt livaktiga ut.


 

Figur 3 Räntor 10-år Tyskland och Italien, källa: TradingEconomics

Vi vet alltså inte om vi nu ser det förändringstryck som sänkte börsen på 70-talet. Det kan vara så men det kan likväl vara så att räntorna faktiskt inte orkar så högt att kalkylerna för högt värderade tillväxtaktier och utdelningsspecialister räknas om.

Den som vidgar sökfältet till Europa ser dessutom få tecken på någon verklig räntevändning. Det enda vi kunnat notera är att italienska räntor steg en innan det blev klart med ny regering där och att tyska räntor då, som en reaktion, föll. Den oron tillsammans med funderingar om konjunkturen har istället lett till att allt fler är osäkra på om ECB verkligen vågar röra räntan eller dra på ned sina stimulanser i år.

SKF och konjunkturskräcken


 

Veckans snackis här hemma var annars Dagens Industris avslöjande att SKF i ett internt PM skriver att produktionen behöver bromsas för att matcha en efterfrågan. Det låter förstås spontant oroande men de experter tidningen intervjuar är rätt oeniga om det verkligen är en skarp signal att reagera på. Mer tydlig i bedömningen var tidningens rubriksättare – som synes ovan.

Frågan är väl hur mycket börsen egentligen darrat. SKF sjönk 3,8 procent i veckan och index tappade 0,6 procent. Om det är att darra numera så verkar vi ha glömt den isande kyla som ett verkligt börsfall är. Faktum är att nedgången i SKF knappt ens kan ses som att marknaden tog budskapet som en vinstvarning.


 

Tabell 1 Verkstadsbolag på large cap i Stockholm Källa: Börsdata och SME.direkt

En snabb titt på börsens stora verkstadsbolag tyder inte heller på att paniken är överhängande nära. Medianbolaget i den gruppen föll i veckan med 0,9 procent. Omsättningen och rörelseresultat ser också hälsosamt ut både för den som sneglar i backspegeln och den som blickar framåt. Prislappen är därefter, ganska väl tilltagen.


 

Figur 4 Inköpschefsindex för industrin i några utvalda länder, källa: TradingEconomics

Det kan väl kanske vara begripligt för den som följde veckans makrodata. USA hade en stark jobbrapport och överlag kom inköpschefsindex in helt ok. Visst det dalar fortfarande i Tyskland men från höga nivåer. Någon italiensk frossa går det för övrigt inte att tala om.

Min reflektion


 

Så var landar vi den här börsveckan? I ärlighetens namn ungefär på samma ställe där vi var förra veckan. Det här är en i grunden positiv om än något nervös börs. Den reagerar numera starkt på signaler på utbudssidan - om sådant som räntor, inflation, löner och råvarupriser – men oroar sig mindre om att efterfrågan på allvar skulle börja svaja.

Det verkar mer handla om att förväntningarna i enskilda bolag möjligen legat lite högt. Vi har sprungit före konjunkturen men den verkar fortfarande lunka på där en bit bakom oss. Några signaler om att den brutit loppet går faktiskt inte att skymta ännu. Fast visst om den nu sett aningen tröttare ut så kan man förstås aldrig veta. Problemet är snarast det motsatta – att så många uttrycker sig som att de vet.

Jag noterar att många beskriver marknaden annorlunda nu och talar med oro inför sommaren. Det är förstås möjligt att det blir så men det är faktiskt så långt bara en gissning. Alldeles oavsett om SKF justerar sina lagernivåer.

Slutligen ville jag dela med mig av ovanstående graf. Inte sedan mätningarna började har en korg med råvaror varit så billigt relativt USA:s breda index S&P500. Vad betyder det då? Ja, att tilltron till aktier i allmänhet är ordentligt hög och mer precist att många fortfarande har höga förhoppningar på de techbolag som numera dominerar over there.

Så för all del – ta med dig paraplyet i sommar men på börsen kanske du snarare får användning av det som ett parasoll. För än lyser solen.

Jacob Henriksson, Gottodix

 

Important legal information

Legal notice

This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.

The products are not capitalprotected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.

2018-10-23 19:17:39

 

Lämna en kommentar

 

  

 

  

 

* Obligatoriska fält måste fyllas