Bitcoin på kort och lång sikt – spekulation eller investering

Smart datahantering, ni vet det där som brukade kallas IT, är det hetaste av allt som är hett i världsekonomin. Du har förändringarna inom handeln, genom bolag som Amazon, inom kundprofilering och reklam, via Facebook och Google. Du har det även för industrins robotar, modern läkemedelsutveckling och mycket annat. Allt digitaliseras ju känns det som. Så varför inte pengar?

Finns det något som till sin natur är information är det kapital och all den redovisning som krävs för att hålla reda på vem som äger vad och är skyldig vem vad. Själva fenomenet pengar är i sig självt ett sätt att lagra information om tillgodohavanden. Om det är med silvermynt, pappersreverser utgivna av en trovärdig utgivare eller i digital form kan på ett plan kvitta. Så länge du kan betala, låna, spara och på andra sätt använda kapital så fungerar ekonomin.

Det samma gäller redovisningen. En bank är ett bibliotek över ekonomiska förhållanden hos sina kunder. Centralbanken är i den liknelsen systemets huvudbibliotek och även ytterst ansvarig för hur allt sorteras och att det är ordning och reda i all information. En kraftfull lösning som bygger på tilltron vi har till samhällets institutioner.

Fast precis som antikens världsberömda bibliotek i Alexandria brann ned har banksystem genom historien utsatts för press och ibland krascher. Tänk om det gick att sprida ut informationen över flera eller till och med alla användare istället. I så fall skulle informationen förbli pålitlig över tid och rum och kostnaderna för att kontrollera dess riktighet minska. Det är tanken bakom tekniken med blockkedjor, eller blockchain som de heter på engelska och med deras mest kända tillämpning kryptovalutor som bitcoin.

I två inlägg tänkte jag reda ut vad den som är intresserad av att investera i det här tekniksprånget ska tänka på. Först ut det här inlägget om bitcoin.

I Vontobels sortiment finns en produkt som följer priset på bitcoin. På det sättet blir det möjligt att få exponering mot den största kryptovalutan utan att direktäga bitcoin. Du slipper också de problem som en del av de finansinstitut som erbjuder konton för sparande i kryptovalutor haft med misstänkta bedrägerier.

Spela spekulationsspelet

En tanke är att bitcoin på sikt ska vara en trygg värdebevarare i tider av fallande tillgångspriser, stigande inflation, låga realräntor eller när klassiska trygga hamnar som dollarn möter en osäkrare framtid. Så fungerar inte bitcoin idag, vilket blir tydligt när dess prisutveckling jämförs med graferna i början av det här inlägget för den klassiska värdebevararen guld respektive konjunkturkänsliga Stockholmsbörsen. Bitcoin lever sitt eget liv. Långt ifrån en trygg hamn har bitcoin istället varit en del av haussen för tillgångspriser.

Kryptovalutor var 2017 års stora hype, efter årsskiftet har det istället blivit en omtalad krasch. Det sagt är faktiskt bitcoin när detta skrivs bara tillbaks på nivån den låg på i november förra året. Sedan dess var den ett tag upp 180 procent för att sedan stadigt falla tillbaka.

Bubbla eller inte så har prisrusningen varit en del av det mycket speciella marknadsklimat vi haft de senaste åren och nedgången sammanfaller åtminstone i tiden på ett tydligt sätt med en normalisering av världsekonomin. Bitcoin är långt ifrån vårens enda värderingsras. I USA är techwreck beskrivningen av det som hänt bolag som Facebook, Tesla, Netflix och Amazon. Här hemma tillhör allt inom gaming och betting årets förlorare. Från det här kan investeraren ta med sig två slutsatser och lika många varningar.

Den första slutsatsen är att priset på bitcoin för närvarande är satt av spekulanter inte av investerare. Det oavsett vad som händer på sikt. Det är mycket möjligt att vi fortfarande är någonstans i puckeln på Gartners hypekurva. Den som de flesta nya teknologier möter. Det säger inte så mycket om hur det går på sikt utan bara att marknaden kanske inte landat i en någorlunda gemensam bild av framtiden.

Det andra slutsatsen är att en spekulation är just det både i en upp- och en nedgång. Det går att försöka ta ställning till ett långsiktigt värde på bitcoin men det är knappast fundamentala faktorer som påverkat priset. Den som vill kan alltid spekulera i att spekulationen fortsätter. Vad är det som säger att normaliseringen av ekonomin, som kan ha varit den faktor som brutit uppgången, fortsätter?

En annan av de faktorer som drivit priset de senaste åren är efterfrågan och regleringar på olika geografiska marknader. Sydostasien och särskilt Kina har länge stått för en oproportionerlig del av handeln med kryptovalutor. Under 2017 ökade dock andelen som handlades i dollar medan handeln i kinesiska yuan närmast försvann efter att regimen i landet ingripit. Andra beslut som påverkat priset är begränsningar av handeln i Sydkorea. Liknande begränsningar finns även på andra ställen runtom i världen och även en del banker har varit skeptiska.

Myntet har förstås en annan sida också. En företrädare för branschen framhåller i den här intervjun på CNBC att förbud mot kryptovalutor på sikt kommer gå över i någon form av reglering i Kina och att på kort sikt kan ett mer begränsat utbud av bitcoin påverka priserna.

Så lika lite som det gick att veta att spekulationen uppåt skulle fortsätta, lika lite går det att veta om den nedåt håller i sig.

Det här för oss till varningarna. Den första är att inte lida av FOMO. Fear of missing out, som det engelska uttrycket utläses, är en av de största fällorna för en investerare i ett spekulativt läge. Den andra är att försöka fånga en fallande kniv baserat på att det nu blivit billigt jämfört med gamla priser. För den som spekulerar i en kryptovaluta behöver på allvar förstå att alla priser som satts på andra meriter än enbart fundamentala värden kan förändras på ett obehagligt och överraskande sätt.

Det sagt förblir spel för eller emot bitcoin ett alternativ för den trader som tror sig kunna läsa trenderna på kort sikt. Volatiliteten och med den möjligheterna för den som hamnar på rätt sida i affären är det ingen som tvivlar på. Det är svårighetsgraden och osäkerheten på längre sikt som är problemet.

Kryptovalutor som investering

Tyvärr går det inte att säga så mycket vare sig om var en spekulation toppar eller bottnar, något alla vet som var med om techbubblan vid millennieskiftet. En annan lärdom är att det inte heller är så att det med nödvändighet är de lösningar som är tidiga i racet som överlever och lyckas på sikt. Den tredje och nog så viktiga insikten är att själva förändringen ofta kommer till slut i någon form och skepnad. Så vad ska den som är långsiktigt intresserad av kryptovalutor ta ställning till?

Till att börja med frågorna vad som är värt något och vem som bestämmer det? De finns de som ser bitcoins styrka i själva nätverket. Facebook klarar både skandaler och politiskt tryck för deras plattformar är den naturliga mötesplatsen för miljarder människor. Kanske skulle någon kryptovaluta på motsvarande sätt vinna ett allmänt förtroende enbart genom sin spridning.

Andra lägger istället vikt vid att en stabil globalt spridd valuta behöver ha ett underliggande värde men att det värdet inte måste vara någon av de nuvarande nationella valutornas. Det går att tänka sig råvarubaserade valutor, där ett roligt exempel är bananacoin – baserad på, just det, priset på bananer. En annan tanke är att knyta en framtida kryptovaluta till en korg av alla världens stora valutor. Ytterligare andra ser framtiden i ett fortsatt av stater reglerat system. Hit hör Master Card, som kan tänka sig att ge ut kreditkort för nationella digitala valutor, som den vår egen Riksbank planerar.

Den här bredden av alternativ har väckt en annan fråga. Även om du tror på kryptovalutor – hur kan du pricka in den eller de som blir vinnare på sikt? Konkurrensen är numera hård inom och mellan alla olika alternativ. Fast det är också en fråga som går att vrida ett varv till. För precis så har det även sett ut även för andra nätverk, där tiden så småningom korat en vinnare.

Ett möjligt skäl att investera i bitcoin är om du tror att den nu ledande kryptovalutan blir den som vinner på sikt och att ett kommersiellt marknadsledande globalt betalningssystem kan ta en stor del av världens handel och sparande. I så fall går det att argumentera för att både tillväxten i antal användare och omsättningen kommer att växa under många år. I princip är det samma case som gett bolag som Amazon, Netflix och Facebook sina höga värderingar.Till de techjättarnas status är det dock långt.

Morgan Stanley konstaterade i sin stora genomgång i höstas att kryptovalutor står för en försvinnande liten del av globala tillgångars värde. Börsen, guld, statsobligationer eller volym på handel – vad du än tittar på är kryptovalutorna trots sin utveckling ännu små fenomen. Det saknas också en fungerande ränte- och obligationsmarknad för kryptovalutor.

Banken är inte heller övertygad om att kryptovalutor ens efter ett lyckat brett införande kan slå ut traditionella pengar eller för den delen värdebevarare som guld. Ur perspektivet kostnadseffektivitet finns det många fördelar med en garant i systemet och när det kommer till värdebeständighet finns det starka argument för att en verklig underliggande tillgång under kontroll av en betrodd intermediär lyckas bättre än ett rent nätverk menar banken.

Möjligheten att handla med till exempel bitcoin är fortfarande mycket begränsad och växer inte i någon märkbar omfattning även om det finns en del lysande undantag Den schweiziska kantonen Zug ses som världens Crypto Valley. Där uppmuntrar politikerna handlarna att acceptera olika kryptovalutor och även för offentliga service kan du betala med bitcoin.

Banklandet Schweiz är överhuvudtaget långt framme inom både kryptovalutor och blockkedjor. Följdriktigt går diskussionerna i landet i helt andra tongångar än vi är vana vid från den svenska debatten. De tekniska möjligheterna får överlag betydligt mer utrymme även om problemen med att få den nya tekniken att passa in i det gamla samhället förs även här. En aspekt som sällan nämns i vår debatt är att framtidens pengar och banksystem skulle kunna bli mycket mer situationsanpassat än dagens. Vi har en bild av valutor och banksystem som enhetliga.

En intressant vision kommer från Manuel Ammann finansprofessor vid universitet i St Gallen. Kanske är den bästa lösningen att låta nationella och kommersiella valutor samexistera? Det nuvarande finansiella systemet är trots allt en form av samarbete mellan centralbanker och kommersiella banker. Måhända är det bara vem som gör vad som kommer att justeras.

En sammankopplad världsekonomi är långt ifrån något endimensionellt. Hur mycket pengar behövs det egentligen? Det ska ju spegla värdet och omsättningen i ekonomin. För mycket leder till inflation och för lite till att investeringar begränsas. Traditionellt har lösningen på ekvationen varit att centralbanken via de kommersiella bankerna anpassat penningmängden efter samhällets behov. Ett alternativ till det vore att fortsätta reglera pengar men låta fler än bara bankerna producera dem.

När det finns nya sätt att hålla reda på och säkra informationen om vem som äger vad öppnas nya möjligheter.

Vem är du som investerare?

Det finns många motiv att investera i kryptovalutor. Det finns en hel del utmaningar också. Det gäller förstås alla investeringar men framför allt de som avser ny teknik. Är du intresserad av bitcoin är det bra att sortera om du vill spekulera eller investera och i så fall vad du tror och varför du landat i din övertygelse. I tabellen ovan har jag exemplifierat med några vanliga frågor som diskuterats på marknaden.

Oavsett hur du ser på de här nya marknaderna som investering kan ingen säga annat än att det är spännande ekonomiska fenomen. Ändå är vi bara i början av en förändring som kommer att pågå länge. Det blir nästan ännu tydligare när jag i nästa inlägg tar steget tillbaka till den teknik som gör allt möjligt. För blockkedjan kan i grunden förändra hur vi ser på specialister på finansiell data som banker och försäkringsbolag. Vilka blir vinnare och förlorare i det spelet?

Jacob Henriksson, Gottodix