Ansiktsigenkänning – för fiskar

Tidigare i år rapporterade Cargill Inc. om hur de tillsammans med en irländsk tech-startup försökte ta fram ett system som med hjälp av ansiktsigenkänning av kor skulle kunna mäta hur korna mådde och på sikt använda informationen för att öka mjölkproduktionen. Nu har de tagit det till vattnet och arbetar för att snart kunna implementera liknande system på fiskodlingar.

Genom att mycket tidigare kunna upptäcka sjukdomar tror Cermaq, som opererar över 200 fiskodlingar i Norge, Chile och Kanada, att de ska kunna minska dödligheten med över 50 procent. Tidigare har just sjukdomar varit ett problem som laxbolagen fått brottas mycket med, så att Cermaq nu väntas hitta en dellösning på problemet skulle kunna öka laxbolagens marginaler och vinster ytterligare. Den här typen av teknik – ja, fiskansiktsigenkänning – skulle alltså potentiellt kunna leda till ännu bättre resultat för fiskodlingarna.

Akvakultur, eller vattenbruk som det även kallas, är alltså att odla organismer i vatten, vanligtvis i havet eller bassänger. Det som odlas kan vara fisk, skaldjur, alger eller vattenväxter vars syften är att användas som till exempel livsmedel. På drygt 50 år har vattenbruk gått från att producera och sälja bara några enstaka miljoner ton per år till att under 2016 närma sig den magiska gränsen om 100 miljoner ton.

Att laxprisets utveckling på lång sikt kan påverkas positivt beroende av flera faktorer är inte så konstigt heller. Laxnäringen gynnas till exempel av att klimatmedvetna konsumenter väljer fisk framför nöt- och griskött eftersom klimatpåverkan per ton är mycket lägre vid fiskodling än vid uppfödning av nöt eller gris. En annan aspekt som spelar in är att köttmängden per ton är mycket högre i fisk än i andra djur eftersom en större andel av fisken är ätbar. Och även om det globalt sett konsumeras mycket mer kött än fisk så betyder det att det finns en enorm fortsatt utvecklingspotential för laxbolagen eftersom människor i allt större utsträckning efterfrågar hälsosam och mer miljövänlig mat.

Att exponera sig mot den här typen av marknad kan kännas lika främmande som det var för de första människorna som istället för att byta guld mot varor lämnade över en värdelös papperslapp istället. Men misströsta ej. Det finns både noterade bolag och lättillgängliga produkter att investera i om du vill få tillgång till marknaden som förser världen med fisk och skaldjur.

Kanske föga förvånande är det på Oslobörsen som vi finner de största laxbolagen för den som är intresserad av att investera i enskilda bolag. Där hittar vi bland annat Marine Harvest som står för cirka en tredjedel av världens laxodling, eller andra i samma sektor som Salmar, Greif Seafood, Bakkafrost och Leroy Seafood.

För den som är försiktigare och föredrar att sprida riskerna i olika laxbolag finns en enkel lösning. Vontobel möjliggör exponering mot Solactive Nordic Seafood and Fishing Performance-Index
som alltså innehåller följande laxbolag:

- Marine Harvest

- SalMar

- Leroy Seafood Group

- Bakkafrost

- Austevoll Seafood

- Grieg Seafood

- Norway Royal Salmon

- Scottish Salmon Company

Nu kan du alltså exponera dig mot hela marknaden – om det är en sektor du tror på vill säga – istället för att bara välja ett eller två bolag. Oavsett vilken väg du väljer så kan vi ändå konstatera att trenden vad gäller konsumtion av fisk och skaldjur är här för att stanna, och kommer troligtvis att fortsätta öka exponentiellt.