Inflation och stramare penningpolitik gör banker och tobak mer lockande än teknik

Inflation och stramare penningpolitik gör banker och tobak mer lockande än teknik

den 15 december 2021 författare Mikael Syding

Hur ska man investera under 2022 när media svartmålar allt? Nya virusvarianter, högsta inflationen i modern tid, skuldtaksdebatt hotar amerikansk ekonomi, Kina allt tuffare mot sina techjättar, halvledarbrist, flashkrasch i Bitcoin och flaskhalsar i globala transportkedjor… Finns det ingenstans man kan försvara sin köpkraft utan att ta orimliga risker för att decimera sitt kapital? Finns det överhuvudtaget några tillgångar som är genuint billiga, alltså där man som investerare kan köpa rätten till ett framtida kassaflöde som med god sannolikhet är större än priset man betalar idag – samt kompenserar för inflationen? Eller är allting faktiskt för dyrt i det som kallas för The Everything Bubble?

I den riktiga världen, i själva ekonomin, där skapas varje år nytt värde genom att X personer arbetar i Y timmar med en produktivitet på P. Dessutom finns ett ansamlat nettovärde efter slitage i form av infrastruktur som byggnader, maskiner och verktyg (inklusive kunskap, logistikkedjor, internet mm). Vad prislappen på olika aktier, byggnader eller guld och kryptovalutor är har ingenting med vare sig existerande värden eller nyskapat värde att göra. Prislapparna håller bara reda på de relativa utbytesförhållandena mellan dessa riktiga tillgångar.

Om priset på en aktie ökar eller minskar med 50% har inget nytt värde tillkommit eller försvunnit i världen. Däremot har aktieägarens möjlighet att byta till sig andra tillgångar förändrats. Allting kan inte vara dyrt eller billigt samtidigt, för värdet är alltid vad värdet är; de ansamlade tillgångarnas användarvärde och kapacitet att skapa mer värde ändras inte när priset på dem ändras. Det här kan låta trivialt, men det är ändå användbart som ramverk för att förstå att det alltid finns tillgångar som kan skydda ens köpkraft, alltså vars utbytesrelation kommer förbättras relativt priset på ens önskade konsumtion.

Statiska realtillgångar som guld avkastar tyvärr ingenting. Däremot kan man under vissa perioder fånga stora relativrörelser när alla andra tillgångar känns överprisade. Jag tror fortfarande att vi kommer dit förr eller senare. Guld är ju ett unikt grundämne som varken kan tillverkas eller förstöras. Dessutom har guld användbara fysikaliska egenskaper, säkerligen flera vi ännu inte har upptäckt, men som kan visa sig centrala i framtidens teknik. Ett ämne som bara skapas i supernovor eller när neutronstjärnor krockar lär dölja fler spännande trick än bara formbarhet och ledning.

Tills vidare står och faller dock guldets värde med dess roll som valutaankare. Om man inte orkar vänta på en omstart för det globala valutasystemet eller ens tror att guld spelar en roll där, trots centralbankernas uppenbara intresse för guld, så måste man nog hitta andra investeringar. Kryptovalutor känns ofta lockande, men för de flesta är rörelserna idag för stora, och tålamodet för lågt att ignorera dagens tvära kast i väntan på högre priser och lägre volatilitet om tio år. Nej, hoppet hos en normal investerare får idag stå hos antingen “billiga” aktier, eller att lyckas ligga före flocken i så kallade sektorrotationer på börsen.

Om vi går in i en period av ihållande hög inflation och högre räntor, samtidigt som ekonomin tappar fart efter den initiala post-covid-kickstarten, så brukar vissa typer av bolag gå bättre än andra. När högmultipelaktier med osäkra och avlägsna vinstutsikter tappar i attraktion blir istället billiga nödvändigheter mer intressanta. När energipriser och räntekostnader äter upp konsumtionsutrymmet för vardagslyx som modevaror, resor och restaurangbesök får “staples” och lågprisprodukter en relativ boost – särskilt i den mån de varit lite bortglömda till förmån för snabbväxande “tech”. Samtidigt får man se upp så man inte ligger i otakt med rotationerna. Är till exempel flygbolag kanske redan billiga pga oro över höga bränslepriser och nya pandemirestriktioner, eller finns mer nedsida kvar för dem och andra företag i Travel&Leisure? Svaret kan svänga fort så det är en fråga om dagsform, men generellt är marknaden rätt dålig på att räkna hem händelser i förväg. När flygbolagen redovisar svaga kvartalsrapporter eller gör nyemissioner överraskas investerarna nästan alltid negativt. Märkligt men sant. Det är lite som att snabbväxande bolag ofta lyckas överraska positivt kvartal efter kvartal under långa perioder innan de till slut passerar sweet spot i S-kurvan.

Min konkreta slutsats nu i mitten av december 2021 blir att börsklimatet kommande månader blir annorlunda än vi vant oss vid de senaste 10 åren. Åtminstone USAs centralbank verkar till exempel mena allvar med att minska stödet för finansmarknaderna. Varje sådant försök har tidigare medfört stora korrektioner för aktiemarknaden. En nedgång på till exempel 20 procent från toppen för S&P 500 vore lite större än en typisk andhämtning på 10 procent och mindre än coronakraschens 30% för två år sedan.

Om kurserna skulle falla snabbt brukar pengarna söka sig till det som känns långsiktigt tryggt – företag och branscher med ett tydligt existensberättigande, stark marknadsposition, stora kassor och höga marginaler. AAA-företag som Alphabet, Apple och Amazon kanske har lite för höga multiplar idag, om räntorna befaras stiga långsiktigt, men deras konkurrenter får det ännu värre. Så AAA:na ska man bevaka lite extra om det råkar bli rea. Utilities, el och vatten, har mycket stabil ekonomi, men de tenderar att handlas som obligationer vilket inte är bra i en miljö med stigande räntor. Banker och telekom däremot, som faktiskt är en slags utilities, de har låga multiplar och säkra intäkter. De är även tillräckligt stora för att rimligen kunna fånga upp en rotation. Det gäller även energisektorn (dvs stora oljebolag) och detaljhandeln (mat och och kläder). Däremot är cykliska branscher som verkstad och affärstjänster (konsulter och bemanningsföretag till exempel) sannolikt inte några bra alternativ inledningsvis. Men de kan förstås snabbt bli i en liten björnmarknad.

Alltså, inför 2022 kan det vara smart att innan resten av marknaden själv rotera över till traditionellt defensiva sektorer som bank, telekom, mat, kläder, lågkostnadskedjor, alkohol, tobak och hälsovård samt olja. Swedish Match, Philip Morris, H&M och Nordea kan nog hålla emot bra. Kanske även Conoco och Exxon, trots att aktierna redan har gått starkt på sistone. Sektorerna man ska undvika hajpade förlustföretag med höga värderingsmultiplar eller stora skulder. Jag räknar dock med att politikerna snart skulle börja stimulera med alla medel igen, så var beredd sedan att byta tillbaka till dina gamla tillväxtfavoriter och cykliska verkstadsföretag – särskilt de med högt teknikinnehåll och kopplingar till Industri 4.0 och 5G. Biltillverkare är särskilt intressanta tycker jag. Företag som GM, Renault och Honda har redan extremt låga värderingar och satsar stort på elektrifiering och självkörande. För att kalkylen med elbilar ska gå ihop måste samtidigt världen troligtvis satsa mer på kärnkraft. Det gör hela uransektorn extremt spännande. Den har idag ett pris på bara 40 miljarder dollar, det är inte ens 5% av Teslas eller Metas respektive börsvärde. Den prisrelationen skulle kunna gå från 1:20 till 1:2 utan att det vore det minsta orimligt givet det faktiska värdet.

@Mikael Syding

Important legal information

Legal notice

This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.

The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.

2022-10-04 18:37:04

 

Lämna en kommentar

 

  

 

  

 

* Obligatoriska fält måste fyllas